Säkrare tidtabeller för tåg

Marginaler behövs i tidtabeller för att tågen ska kunna klara små störningar och ändå komma i tid. Frågan är hur stora marginaler och var de ska läggas. Nu presenterar trafikforskare vid Linköpings universitet ett förslag på hur detta kan mätas. 

Tågresenärer känner alla igen problemet. Det snabba tåget blev några minuter försenat och hamnade bakom ett långsammare pendeltåg. Nu förvärras förseningen för varje minut.

- Det blir problematiskt när man ska pussla ihop tidtabeller med flera tåg som går åt samma håll på samma bana, men i olika hastigheter, säger Emma Andersson, som nyligen lagt fram sin licentiatavhandling i Kommunikations- och transportsystem vid Campus Norrköping, Linköpings universitet.

- De mått som finns idag greppar inte beroendena mellan tågen.

Tågförseningar sprider sig snabbt i ett system utan marginaler och riskerar ställa till med stora problem. Redan idag finns därför marginaler inlagda på olika ställen i tidtabellen, så att tågen kan klara mindre störningar.

Men hittills har det alltså inte funnits något sätt att avgöra exakt var marginalerna behövs och hur stora de behöver vara. Emma Andersson har genom detaljstudier av tidtabellerna på södra stambanan kommit fram till ett mått som kan underlätta för tidtabelläggarna. Måttet bygger i stort sett på tre variabler: de två närliggande tågens körhastighet och avståndet mellan dem.

I vad hon kallar för kritiska punkter har hon mätt dessa variabler i tidtabellerna. En kritisk punkt är en station där flera tåg i olika hastigheter startar åt samma håll. Det finns gott om sådana punkter på södra stambanan.

- På vissa är det god marginal, medan det kan handla om bara ett fåtal sekunder på andra punkter.

Hon har också studerat det faktiska utfallet, dvs. hur tågen gick 2011 och 2012 på södra stambanan.

- Det är stor skillnad på de två åren. 2011 var ett problemår med ett stort banarbete i Nässjötrakten. 2012 lades en marginal på sju minuter in i anslutning till barnarbetet, och det har minskat störningskänsligheten i tidtabellerna.

Nu föreslår hon en modell för att optimera tidtabellerna. Nästa steg är att i dialog med Trafikverket omsätta denna modell i praktiken.

När förseningar uppstår är regeln idag att prioritera det tåg som är i tid. Den regeln är dock under uppluckring, säger Emma Andersson. Hon visar med några exempel att det är samhällsekonomiskt olönsamt med en så strikt regel. Trafikverket har gått vidare och startat ett projekt där de ska se över denna regel och hur man skapar ett bättre beslutsstöd.

-  Det är bra, trafikledarna behöver bättre beslutsstöd när tåg blir försenade, säger hon. Vilket tåg ska de släppa fram först?

Ett problem som kompliceras ytterligare när flera operatörer ska trafikera samma bana. Då kan de komma att ställas mot varandra vid förseningar. Ska en operatörs tåg försenas till fördel för en annan operatör? Det gäller att ha ett bra beslutsstöd i sådana lägen.

Avhandlingen heter ”Assessment of Robustness in Railway Traffic Timetables”.

Kontakt Emma Andersson 011-363108, emma.andersson@liu.se