Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced intelligent systems.
Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till Linköpings universitet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla symtomen av Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet och LiU kompletterar med 10 miljoner.
Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med Scandinavian Real Heart AB.
Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.
Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
Artificiell intelligens (AI) skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material, något som underlättas av en bred internationell standard. Forskare vid Linköpings universitet är med och organiserar ett stort internationellt samarbete som nu presenterar en utökad version av standarden OPTIMADE.
Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.
Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad. Studien är publicerad i tidskriften Energy & Environmental Materials.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten, publicerade i Nature Electronics, kan vara starten för en helt ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor.
Digitalt informationsutbyte kan bli både säkrare, billigare och miljövänligare med hjälp av en ny typ av slumpgenerator för kryptering utvecklad vid Linköpings universitet. Forskarna bakom studien menar att tekniken banar väg för en ny typ av kvantkommunikation.
Världens första transistor gjord av trä är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och KTH. Studien är publicerad i tidskriften PNAS och banar väg för vidare utveckling av träbaserad elektronik och styrning av elektroniska växter.
Pressinbjudan: Välkommen till invigningen av Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE
Indiumnitrid är ett mycket lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.
Datorer, mobiler och all annan elektronik innehåller tusentals transistorer som binds samman med tunna filmer av metall. Nu har forskare vid Linköpings universitet tagit fram en metod för att använda elektroner i ett plasma för att göra metallfilmerna.
Forskare på Avdelningen för datorseende vid Linköpings universitet tog hem segern i en internationell tävling, VOT2014. Deras metod att följa rörliga objekt – en bil eller ett ansikte i en folksamling – var den mest noggranna och tillförlitliga. Metoden, som bland annat bygger på flera examensarbeten, är till stor nytta för industrin och har en mängd applikationer.
I tretton år har gåtan förblivit olöst, men nu har Negar Sani, doktorand vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, lyckats förklara hur en tryckt diod kan fungera i GHz-bandet. Dioden utgör den felande länken mellan mobiler och tryckta etiketter, där mobilen kan sköta strömförsörjningen till etiketten.
Midsommar betyder mycket och hetsig trafik. Men sänkt hastighet kan också betyda att du kommer fortare fram. Ellen Grumert har i sin licentiatavhandling vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, tagit fram en matematisk modell för en intelligent farthållare.
Svensk byggindustri får nu stöd i processen att effektivisera byggandet av flerbostadshus. Henric Jonsson, doktorand i bygglogistik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, har tagit fram ett stöd för beslutsfattande som underlättar valet av produktionsprocess.
Marginaler behövs i tidtabeller för att tågen ska kunna klara små störningar och ändå komma i tid. Frågan är hur stora marginaler och var de ska läggas. Nu presenterar trafikforskare vid Linköpings universitet ett förslag på hur detta kan mätas.