Gå direkt till innehåll
Schizofreni-gen spåras i hönsstudie

Pressmeddelande -

Schizofreni-gen spåras i hönsstudie

Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.

Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har förändrat väldigt många ärftliga egenskaper. En tidig förändring var troligen ett minskat rädslobeteende. Tamhöns är till exempel mindre lättskrämda än deras vilda urmoder, det röda djungelhönset. Den skillnaden måste ha varit viktig för domesticeringen – höns som var mindre rädda för människor klarade sig bättre i en ”mänsklig” omgivning.

För att kartlägga vilka genregioner som påverkar detta utförde forskarna ett omfattande experiment. Vilda djungelhöns och tama värphöns korsades i många generationer. Avkomman, 572 individer, placerades i en open field-arena – en klassisk testmiljö där rädda djur håller sig till väggar och hörn medan de kaxigare går runt och undersöker omgivningen.

–Man behöver stora försökspopulationer, eftersom beteendet påverkas av många genetiska varianter med enskilt små effekter, säger Dominic Wright, forskare i beteendegenomik och ledare för studien som publiceras i tidskriften Genetics.

Forskarna registrerade beteendena hos hönsen och gjorde en genetisk kartläggning, en statistisk metod att koppla individers egenskaper till genetiska varianter.

Den delen kombinerades med en analys av genuttrycket i hjärnans hypothalamus, det vill säga hur mycket olika gener är ”påslagna”. Hypothalamus är ett område i hjärnan som styr hormonsignaleringen mellan hjärnan och kroppens olika organ.

Till slut hade forskarna lyckats hitta tio gener som starkt associerades till variationen i hönsens rädslobeteende. Fortsatta undersökningar visade att fyra av generna överensstämde med existerande data från samma sorts beteendestudier på möss. Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom.

–Det verkar som om generna för rädsla under evolutionens gång har konserverats hos de här så olika djurarterna. Vi borde alltså kunna använda vår hönsmodell för att förstå bakgrunden till ångest och rädsla hos människor, säger Dominic Wright.

Artikel: A novel chicken genomic model for anxiety behavior av M. Johnsson, M.J. Williams, P. Jensen & D. Wright. Genetics 5 januari 2016. http://dx.doi.org/10.1534/genetics.116.179010

Kontakt:
Dominic Wright, universitetslektor, 013-281242, dominic.wright@liu.se

Relaterade länkar

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Kycklingar som är en korsning mellan tamhöns och dess vilda släkting, det sydostasiatiska röda djungelhönset. Foto: Dominic Wright

    Genetiska skillnader mellan tamhöns och dess vilda släkting kopplat till epigenetik

    En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar, enligt en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution. Forskare vid Linköpings universitet har bl a upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr epigenetiska förändringar på hundratals andra platser över hela arvsmassan.