Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.
Radioaktiva utsläpp från de senaste decennierna kan spåras i havsbottnen. Per Törnquist har i sin avhandling från Linköpings universitet kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i kartor över spridningen av olika radioaktiva ämnen, som kan användas för att bedöma riskerna vid planerade eller oavsiktliga utsläpp av radioaktiva ämnen.
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.
AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget. Resultaten, publicerade i Nature Communications, är ett steg mot effektivare utveckling av nya proteiner för bland annat läkemedel.
Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid Linköpings universitet lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande. Dessutom beräknas materialet hålla länge i kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Small.
Artificiell intelligens (AI) skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material, något som underlättas av en bred internationell standard. Forskare vid Linköpings universitet är med och organiserar ett stort internationellt samarbete som nu presenterar en utökad version av standarden OPTIMADE.
Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj-1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni där ovanligt många nya doktorer promoveras.
Föreläsningar med årets hedersdoktorer inleder den akademiska högtiden på fredagen. Astronauten Marcus Wandt reflekterar öv
Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.
En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.
För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.
Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till Linköpings universitet. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektronisk medicin. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten, publicerade i Nature Electronics, kan vara starten för en helt ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor.
Material som är extremt tunna, endast några få atomer i tvärsnitt, får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas. Studien är publicerad i tidskriften Science.
Forskare har länge strävat efter att utveckla molekylära motorer som kan omvandla energi till riktad rörelse. Nu presenterar forskare vid Linköpings universitet en lösning på ett svårknäckt problem: hur rörelsen på ett kontrollerat sätt kan överföras från en plats till en annan med en ”molekylär växel”. Molekylära motorer har potential att användas för exempelvis energilagring och inom medicin.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller, konstgjorda nervceller och mjuka sensorer. Fynden, som är publicerade i tidskriften Nature Communications, banar väg för framtidens hållbara teknologi.
Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i PNAS, där de har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för jordlös odling, så kallat hydroponi.
En relativt obehandlad variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid Linköpings universitet och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.
Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om den elektriska signaleringen som får fällan att smälla igen. Den bioelektroniska tekniken möjliggör avancerad forskning om hur växter reagerar på sin omgivning och på stress.