Gå direkt till innehåll
Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Pressmeddelande -

Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Rökrutor och sopsortering. Det är exempel på när man påverkar människors beteende i en viss riktning, så kallad nudging. En avhandling vid Linköpings universitet visar vad det är som gör att vi accepterar att bli styrda åt ett visst håll genom en nudge, eller inte.

Nudging har blivit ett hett begrepp. Enkelt uttryckt är det en knuff i rätt riktning som gör det lätt att göra rätt. I mer komplexa termer är en nudge när någon, exempelvis beslutsfattare,använder sig av förståelse av psykologiska mekanismer för att påverka vårt beteende och får oss att göra det vi egentligen vill. Exempelvis sluta röka. Nudging i det här sammanhanget gör det jobbigt för oss att fortsätta röka, exempelvis genom att hänvisa oss till rökrutor.

Bland beslutsfattare i Sverige har nudging ökat i förhoppning om att få medborgarna att fatta bra beslut, exempelvis kring miljö. William Hagman har i en avhandling undersökt vad det är som gör att vi accepterar en statlig intervention, i form av en nudge, eller inte.

–För att nudges ska kunna användas effektivt av beslutsfattare är det viktigt att förstå hur de ska utformas och varför folk tycker att de är acceptabla eller inte. De nudgar som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag, säger William Hagman, avdelningen för psykologi och en del av det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI Lab vid Linköpings universitet.

Ett exempel på en statlig styrning som inte fungerat är Chiles ändring av reglerna för att få fler organdonationer. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till organdonation blev utgångsläget att alla invånares organ går till donation när de dör, om de inte aktivt avböjer. Men istället för att få fler organdonationer, minskade antalet. Människor upplevde att staten försökte ”ta” deras organ och fler skrev ut sig från registret än som tidigare skrivit in sig.

-Uppfattar folk nudgen som manipulation, har den misslyckats. Den får inte vara vilseledande. Mitt bidrag med avhandlingen är en modell som kan fungera som en checklista när en nudge designas. Vad som gör att den fungerar och om den accepteras, säger William Hagman.

Vem drar fördel och vad är målet?

William Hagmans avhandling visar att det som påverkar vår acceptans av en nudge styrs av vad målet med den är. Sympatiserar vi med tanken på en bättre miljö, accepterar vi att sopsortera, exempelvis. Men, acceptansen påverkas också av vem som drar fördel av nudgen. Tjänar vi själva på den är det troligare att vi accepterar den än om samhället tjänar på den. Nudges som ger individuella fördelar anses också mindre inskränkande på det fria valet.

Ett annat fynd är att attityderna mot den som står bakom nudgen spelar roll för hur vi bedömer den. Exempelvis är det mer troligt att vi finner en nudge acceptabel om den är föreslagen från ett parti vi gillar än om den är föreslagen av något annat politiskt parti. Miljöpartister gillar exempelvis klimatkompensering bättre om det är föreslaget av det egna partiet än om samma förslag kommer från SD.

Avhandlingen:

When are nudges acceptable?: Influences of beneficiaries, techniques, alternatives and choice architects, William Hagman (2018),Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, psykologi, Filosofiska fakulteten. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1265064&dswid=-6800

Kontakt:

William Hagman, William.hagman@liu.se, tel: 073-0648029.

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje fredag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping