Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU har utvecklat ett batteri som är mjukt och formbart. Foto: Thor Balkhed

    Batteriet som kan få vilken form som helst

    Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

  • Foto: Olov Planthaber

    Framtidens lysdioder är billiga och miljövänliga

    Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.

  • Foto: Thor Balkhed

    Punktligare tåg med striktare tidtabeller

    Ett tydligare regelverk när Trafikverket lägger tågens tidtabeller skulle minska antalet förseningar. Det har Emma Solinen visat i sin avhandling från Linköpings universitet och vissa av metoderna är redan implementerade hos Trafikverket.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskit-solcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

    Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

    Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

    Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, och Karolinska institutet har utvecklat en metod för att fästa ledande plaster till enskilda celler. Foto: Thor Balkhed

    Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast

    Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

  • Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

    Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

    Artificiell intelligens som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling från Linköpings universitet har utvecklat begreppet maskinpsykologi och hur det kan bidra till AI-utvecklingen.

  • Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

    Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

    Med hjälp av en ny typ av experiment har forskare vid bland annat Linköpings universitet lyckats bekräfta en tio år gammal teoretisk studie som säger att komplementaritet kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances och kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny designprincip för organiska solceller som möjliggör tillverkning utan giftiga lösningsmedel. Foto: Thor Balkhed

    Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

    Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.

  • Claudio Mirabello och Björn Wallner har utvecklat Alphafold ytterligare så att verktyget nu kan nu kan ta in information från experiment och partiella data samt förutsäga väldigt stora och komplexa proteiner. Foto: Thor Balkhed

    LiU-forskare får Alphafold att förutse väldigt stora proteiner

    AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget. Resultaten, publicerade i Nature Communications, är ett steg mot effektivare utveckling av nya proteiner för bland annat läkemedel.

  • Forskare vid Linköpings universitet och Rise har undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna. Foto: Anna Nilsen

    Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

    Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid Linköpings universitet och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna. Med utgångspunkt i resultaten har de också en del råd till beslutsfattare.

  • De mjuka elektroderna som Klas Tybrandts forskargrupp vid Linköpings universitet har utvecklat är töjbara för att kunna följa med i kroppens rörelser utan att skada vävnaden. De innehåller extremt tunna trådar av guld. Foto: Thor Balkhed

    Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

    Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid Linköpings universitet lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande. Dessutom beräknas materialet hålla länge i kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Small.

  • Peter Larsson är professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature. Foto: Magnus Johansson

    Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

    Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

  • En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

    Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

  • De fyra prognostiska grupperna i levern före spridning av bukspottkörtelcancer: spridning till levern inom 6 månader (orange) respektive efter mer än 6 månader (röd), metastaser i andra organ (grön) och normal lever (blå). Av Vanessa Dudley

    Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

    Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

  • Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.

  • Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

  • Så blir återtillverkning lönsamt

    Så blir återtillverkning lönsamt

    Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

  • På sikt kan fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister. Foto: Magnus Johansson/LiU

    Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

    Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.

  • Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

    Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

    Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

Visa mer