Visionernas tid är förbi

I diskussionerna om framtidens energiförsörjning och viktiga miljöproblem skedde ett avgörande brott tidigt på 1990-talet, visar en aktuell avhandling. Från tankar om ett förändrat samhälle till en tro att ekonomiska styrmedel ska kunna lösa energifrågorna inom ramarna för det samhälle vi har idag och med fortsatt ekonomisk tillväxt som mål.

Så kan skiftet i den svenska miljö- och energidebatten beskrivas, säger Martin Hultman. Han har disputerat vid Tema Teknik och social förändring. Föremålet för hans studie är de planer och förhoppningar som funnits om vilken roll vätgas och bränsleceller skulle kunna spela i den framtida energiförsörjningen. Han har studerat statliga utredningar, böcker, rapporter, tidningsartiklar och riksdagstryck under perioden 1978 till 2005.

Förväntningarna på vätgas som en ren energibärare har periodvis varit mycket höga under den här perioden, hos såväl miljörörelsen som energibolagen, politiker och bilföretag. Olika grupper har haft olika förväntningar.

Diskussionen om framtidens samhälle, dess energiförsörjning och miljöpåverkan, tog en avgörande vändning i början på 1990-talet, säger Martin Hultman. På 1970-talet fanns visioner av ett alternativt samhälle, som han kallar ekologiskt. Dessa visioner kännetecknades av småskalighet, decentraliserad energiförsörjning och förnybara energikällor. Den alternativa miljövänliga samhällsvisionen stod då i motsättning till den industrimoderna synen, som var förhärskande.

Idag har dessa visioner mer eller mindre trängts undan. Energiförsörjningen och miljöproblemen anses, med effektiv ekonomisk styrning, kunna lösas inom ramarna för dagens samhälle, dvs. i ett storskaligt och centraliserat system med ekonomisk tillväxt som mål. Fokus har förskjutits från energikällorna till utsläppen. Nu är det utsläppen som ska åtgärdas och de dominerande ingenjörerna, debattörerna och politikerna menar att det spelar mindre roll om energin omvandlas från fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebara källor.

- Dagens visioner om energisystemet handlar främst om ekonomiska styrmedel, säger Martin Hultman, och det gäller även i hög grad de partier som på 1970- och 80-tal ansåg att energi- och miljöfrågorna krävde samhällsförändring, nämligen Centern och Miljöpartiet.

Det här skiftet går att avläsa i allt från energiuppgörelser och tidningsartiklar till departementens uppdelning och uttryckssättet i propositioner, skriver han. Idag är det få som talar om någon konflikt mellan miljöproblemen, inklusive växthuseffekten, och en ekonomisk tillväxt. Istället talas om en hållbar tillväxt i närmast utopiska termer.

Martin Hultman beskriver hur en ekomodern diskurs har vunnit dominans, som gör anspråk på att inom ramen för det bestående samhället kunna lösa de kritiska framtidsfrågorna om energiförsörjning, miljö och klimatförändringar.

Avhandlingen heter ”Full gas mot en (O)hållbar framtid”: Martin Hultman nås på 013-284454, martin.hultman@liu.se