Många av de bilar som just nu susar fram genom sommarlandskapet går på el. Samtidigt är skatt på bränsle en viktig inkomstkälla för staten. Så varifrån ska pengarna komma i framtiden när det mesta av fordonsflottan har elektrifierats? Mest effektivt vore höjd och utökad trängselskatt i större städer. Men det reser andra frågor. Det menar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie.
Inom en snar framtid kommer uppkopplade fordon att kunna anpassa sig efter variabla hastigheter, något som ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. Ellen Grumert, som delar sin tid mellan VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och avdelningen Kommunikations- och transportsystem vid Linköpings universitet, har i sin doktorsavhandling designat ett sådant system.
Experter från forskning och industri träffas under fem dagar, 19-23 juni, för att utbyta erfarenheter och få del av de senaste rönen kring framtidens rena, effektiva, säkra och självkörande fordon. LiU-professorn Lars Eriksson är värd för symposiet och ordförande i organisationskommittén som bestått av personer från Volvo, Chalmers, LiU och Sophia University i Japan.
Midsommar betyder mycket och hetsig trafik. Men sänkt hastighet kan också betyda att du kommer fortare fram. Ellen Grumert har i sin licentiatavhandling vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, tagit fram en matematisk modell för en intelligent farthållare.
Välkommen till invigningen av forskningsprojektet Plug-in hybrid, ett demonstrationsprojekt som drivs i samarbete mellan VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och Linköpings universitet, finansierat av Energimyndigheten. L-huset, Campus Valla, Linköpings universitet, tisdag den 10/9 kl 14.00.
I den amerikanska delstaten Nevada är det sedan i somras tillåtet med autonoma förarlösa bilar. Ännu är vi inte där, men två färska doktorsavhandlingar från Linköpings universitet visar vägen för bilar som både väjer för hinder och upptäcker cyklister.
Partiklar som rivs upp av dubbdäck har en direkt påverkan på proteiner i kroppens immunförsvar. Det framgår av en studie vid Linköpings universitet som därmed ger en möjlig förklaring till de hälsofarliga effekterna av att andas in sådana partiklar.