I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.
Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.
Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.
Linköpings universitet får två nya hedersdoktorer vid den akademiska högtiden i maj. Det är Charlotta Sund, vd och koncernchef för Tekniska verken i Linköping, och Lennart Nordenfelt, seniorprofessor i hälso- och sjukvårdens teori och etik vid Marie Cederschiöld högskola.
Om mindre än 20 år ska Sveriges hela elproduktion komma från förnybara källor. Problemet är att sol- och vindkraft ger ett ojämnt energiflöde beroende på väder och vind. Men ett flexibelt energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att balansera energiåtgången kan bidra till att målet uppnås, visar forskning från Linköpings universitet.
Den 3 till 6 oktober arrangeras Nordens största biogaskonferens – Nordic Biogas Conference – i Linköping. Deltagare från akademi, politik och näringsliv möts för att diskutera det senaste inom biogasforskning och hur biogaslösningar bidrar till att möta samhällets stora utmaningar.
Pressinbjudan: Välkommen till invigningen av Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE
Kiselkarbid är ett attraktivt material för elektronik som ska tåla hög effekt, hög frekvens och hög temperatur, till exempel i elbilar. Men tillverkningen är tidsödande och dyr. Genom att tillsätta klorgas i processen kan man lösa problemet, enligt forskare vid Linköpings universitet som publicerar en översikt i tidskriften Chemical Reviews.
Norrköpings utvecklingsstiftelse satsar 8 miljoner kronor i forskningsprogrammet Hållbara Norrköping, där Linköpings universitet samverkar med energibolaget E.ON och Interactive Institute.