Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.
Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.
Jensen Huang, vd för elektronikföretaget Nvidia, blir hedersdoktor vid Linköpings universitet. Det blir även talmannen Andreas Norlén och de internationella forskarna Angela Woods och Gillian Einstein. Samtliga promoveras vid LiU:s akademiska högtid i maj.
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
Den 5–7 november 2024 kommer den japansk-europeiska EJEA-konferensen till Sverige och för första gången till Linköpings universitet. Konferensens övergripande tema är AI-driven innovation i Europa och Japan.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten, publicerade i Nature Electronics, kan vara starten för en helt ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor.
Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod där nya typer av displayer kan utvecklas med hjälp av strukturella färger. I framtiden hägrar billiga och energieffektiva färgskärmar. Studien publiceras i Advanced Materials.
Oskar Henrikson, psykologen som bygger gym för själen, och Sofie Lindblom, innovationsexperten som vill inspirera fler tjejer att välja teknik, är Årets alumner vid Linköpings universitet. De tar emot utmärkelsen vid en ceremoni den 12 oktober på Campus Valla. Välkommen att träffa dem!
Årets alumner vid Linköpings universitet är psykologen Oskar Henrikson, grundare och vd för det psykologiska gymmet Habitud, och civilingenjören Sofie Lindblom, vd och medgrundare för den globala innovationsplattformen Ideation 360.
Idag går startskottet för en stor satsning på att vidareutveckla diagnostisk patologi, en hörnsten i svensk cancervård. Ett av slutmålen är att förkorta väntetiderna för cancerpatienter. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet leder ett konsortium som ska ta fram nya arbetsmetoder och IT-verktyg som utnyttjar digitaliseringen av mikroskopibilder.
I början av december samlas Europas och övriga världens experter på sputtring - en metod att skapa supertunna ytbeläggningar - i Linköping. Metoden används industriellt, bland annat vid tillverkning av konsumentelektronik.
Det är inte lätt att vara industrirobot. Kunderna vill ha allt mindre och lättare maskiner som samtidigt ska klara allt mer avancerade arbetsuppgifter. Kraven är motstridiga och nya lösningar måste tas fram. En enkel metod för att avsevärt förbättra robotarnas precision presenteras i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Utveckling av komplexa system som flygplan, bilar och kraftverk bedrivs alltmer genom simulering i matematiska modeller. Ett nytt programspråk som gör att sådana modeller kan skapas mer flexibelt har tagits fram vid Linköpings universitet.
Framtidens supersnabba elektronik kräver nya material och det hetaste är grafen, ett enda lager av kolatomer. Grafen framställt med en metod från Linköpings universitet har nu i ett europeiskt samarbetsprojekt visat sig hålla samma höga kvalitet som kisel, vilket öppnar för storskalig produktion.
En tidigare okänd kemisk bindning mellan kol och titan förklarar de unika egenskaperna hos de material som kallas nanokompositer. Upptäckten banar väg för nya ytbeläggningar som är ledande och extra tåliga mot nötning - ett stort behov bland annat för elektriska kontakter.