En digital intervention i mobilen kan hjälpa den som vill minska sin alkoholkonsumtion. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet, som har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.
Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
Vid allvarlig covid-19 och långtidscovid uppstår ofta rubbningar av blodkoaguleringen. Nu har forskare vid Linköpings universitet upptäckt att kroppens immunförsvar kan påverka spikproteinet på sars-cov-2-virusets yta så att det bildar felveckat protein, så kallat amyloid. Fynden av en möjlig koppling mellan amyloidbildning och symtom vid covid-19 publiceras i Journal of American Chemical Society.
Äldre kvinnor, ensamstående kvinnor och kvinnor som får barn med hjälp av assisterad befruktning har större risk att få en komplicerad graviditet och har högre sjuklighet. Även deras barn får i högre utsträckning sjukdomsdiagnoser tidigt i livet. Malin Lindell Pettersson har tittat närmare på hälsan hos dessa grupper i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Sju internationella forskare som på olika sätt bidragit till forskningen vid Linköpings universitet blir hedersdoktorer. Ceremonin där de promoveras äger rum den 21 maj under vårens akademiska högtid.
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.
Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, har utsetts till 2021 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Fredrik Elinder forskar om de mekanismer som är grunden till den elektriska signaleringen i kroppen. Forskningen har koppling till flera sjukdomstillstånd, som epilepsi och hjärtrytmrubbningar.
En rutin med skriftliga frågor för att fånga upp besökare på ungdomsmottagning som har erfarenhet av eller riskerar sexuellt överförbara infektioner, oplanerad graviditet eller sexuellt våld uppskattas av både personal och besökare. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn
En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden publiceras i tidskriften Science Advances.
Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en app som stöttar kvinnor till en hälsosam viktuppgång och livsstil under graviditeten. Nu har forskarna utvärderat appen och publicerat resultaten i två vetenskapliga artiklar. Användning av appen bidrog till förbättrade matvanor. Appen hade också en positiv effekt på viktuppgången i den grupp gravida som hade övervikt eller fetma.
Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.
I en klinisk studie ledd från Linköpings universitet och finansierad av läkemedelsbolaget Diamyd Medical har forskare undersökt om immunterapi mot typ 1-diabetes kan bevara kroppens egen produktion av insulin. Resultaten pekar mot att injektion av ett protein, GAD, i lymfkörtel kan ha god effekt i en undergrupp av individer. Fynden publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Forskare vid Linköpings universitet har gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden, som presenteras i Nature Communications, utmanar den bild av hörselorganet som funnits i årtionden. Ökad kunskap om hur örats hårceller stimuleras av ljud är viktigt för bland annat optimering av hörhjälpmedel som cochleaimplantat.
Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket leder till mindre biverkningar vid cytostatikabehandling.
Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.
Kan stress leda till hjärtinfarkt? Många skulle nog svara ja, men det vetenskapliga belägget för det är tunt. Nu visar en svensk studie från Linköpings universitet att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av stresshormonet kortisol månaderna innan infarkten. Fynden, som publicerats i Scientific Reports, tyder på att långtidsstress är en riskfaktor för hjärtinfarkt.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.
Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.
