För personer som återhämtat sig från diagnoser där långvarig trötthet är utmärkande verkar en ny förståelse för symtomen ha varit central för tillfrisknandet. Det visar en studie från Linköpings universitet. Forskarna har identifierat gemensamma steg och vändpunkter i patienters berättelser, som kan bidra till nya sätt att förstå och rehabilitera dessa tillstånd.
Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced intelligent systems.
Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från Linköpings universitet. Den visar också att behandlingen är säker att använda. Fynden publiceras i tidskriften JAMA Network Open.
Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications, och har letts av forskare från Linköpings universitet och University of Florida.
Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.
Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.
Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till Linköpings universitet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla symtomen av Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet och LiU kompletterar med 10 miljoner.
Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en studie som letts från Linköpings universitet. Fynden, som publiceras i tidskriften JAMA Cardiology, pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.
Spermien är inte en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En studie från Linköpings universitet visar att vissa molekyler som kommer med spermierna, så kallade mikro-RNA, bidrar till embryots utveckling flera dagar efter befruktningen. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till bättre diagnostik och behandling vid ofrivillig barnlöshet.
Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med Scandinavian Real Heart AB.
Forskare har upptäckt en tidigare okänd mekanism som skyddar kromosomändarna från att av misstag repareras av cellen. Även om dna-reparation är avgörande för överlevnad, kan det få katastrofala följder om cellen försöker reparera kromosomändar – så kallade telomerer. Forskningen, som publicerats i Nature, ökar förståelsen för hur cancer och vissa sällsynta sjukdomar utvecklas.
Svenska forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår. Studien har letts från Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet och publicerats i tidskriften Advanced Healthcare Materials.
Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta nya sätt att bekämpa cancer. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.
Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.
