Barnmedicinsk forskning får miljonstöd
Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.
Ämnen: Medicin
-
-
Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson
Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till Linköpings universitet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla symtomen av Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet och LiU kompletterar med 10 miljoner.
-
Högt blodtryck i tonåren en tyst risk för åderförfettning senare
Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en studie som letts från Linköpings universitet. Fynden, som publiceras i tidskriften JAMA Cardiology, pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.
-
Spermiernas molekyler kan förutsäga IVF-framgång
Spermien är inte en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En studie från Linköpings universitet visar att vissa molekyler som kommer med spermierna, så kallade mikro-RNA, bidrar till embryots utveckling flera dagar efter befruktningen. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till bättre diagnostik och behandling vid ofrivillig barnlöshet.
-
Visualisering av blodflöde vässar konstgjort hjärta
Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med Scandinavian Real Heart AB.
-
Ny upptäckt visar hur kromosomändar kan skyddas
Forskare har upptäckt en tidigare okänd mekanism som skyddar kromosomändarna från att av misstag repareras av cellen. Även om dna-reparation är avgörande för överlevnad, kan det få katastrofala följder om cellen försöker reparera kromosomändar – så kallade telomerer. Forskningen, som publicerats i Nature, ökar förståelsen för hur cancer och vissa sällsynta sjukdomar utvecklas.
-
”Hud på spruta” ett steg mot nytt sätt att läka brännskador
Svenska forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår. Studien har letts från Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet och publicerats i tidskriften Advanced Healthcare Materials.
-
Nyckelmekanism i embryoutveckling gör cancer mer aggressiv
Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta nya sätt att bekämpa cancer. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.
-
Så kan molekyler ”minnas” och bidra till minne och inlärning
Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
-
Lyckat snusstopp höjde både kroppsvikten och blodtrycket
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat -
Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
-
Forskning om könsskillnader vid sjukdom prisas
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
-
Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast
Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
-
Miljoner till barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet
Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.
-
Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring
Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.
-
Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper
16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.
-
Kroppsvikten spelar stor roll för hälsan vid graviditet– oavsett födelseland
Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på. Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
-
Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi
Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.
-
Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling
Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.
-
Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.
Visa mer
Loading...