Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.
Det lilla, relativt okända, organet thymus kan spela en större roll för immunförsvaret hos vuxna än man tidigare ansett. Med åldern ersätts körtelvävnaden i thymus med fett – men hur snabbt det går är kopplat till både kön, ålder och livsstilsfaktorer, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Fynden tyder också på att thymus utseende speglar immunförsvarets åldrande.
På måndag den 28 augusti invigs Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vid invigningen närvarar bland annat rektor Jan-Ingvar Jönsson, forskare som är knutna till centrumet och John Bjerker, styrelseordförande för Ingrid Asps stiftelser.
Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är överraskande i ljuset av den rådande uppfattningen om hur Wnt-signalering fungerar.
En signal från hörselorganet, vars exakta roll har varit oklar ända sedan den upptäcktes, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från Linköpings universitet. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud och kan på sikt bidra till diagnostik av bullerorsakade hörselskador
Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden kan visa vägen mot nya behandlingar.
Den årliga akademiska högtiden vid Linköpings universitet äger rum 26–27 maj och får nu ett nytt inslag. För första gången promoveras jubeldoktorer, det vill säga de som blev doktorer vid den allra första promotionen i Linköping för 50 år sedan.
Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.
Det är stor skillnad mellan olika drycker när det gäller att frigöra antioxidanten lutein från spenat i smoothies. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt 14 vanliga mjölk- och växtbaserade drycker och kommit fram till att fyra av dem hjälpte till att frigöra lutein. Jämfört med vatten hade några drycker en negativ effekt på mängden lutein i spenatsmoothie.
Att spenat innehåller nyt
India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, har utsetts till årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU). Hon forskar bland annat om hur beröring och smärta påverkar vårt beteende.
Höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen skyddar mot att utveckla beroendesjukdom hos personer som haft traumatiserande upplevelser som barn. Detta enligt en ny studie från Linköpings universitet. Hjärnorna hos de som inte utvecklat beroende efter barndomstrauma verkar processa känslorelaterade sociala signaler bättre, även jämfört med friska kontrollpersoner.
I motsats till vad man tidigare trott finns stamcellerna, som alla nya blodceller bildas från, kvar vid blodcancerformen akut lymfatisk leukemi. Men de har en dold defekt och tappar över tid förmågan att bilda nya blodceller, visar forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till att förklara varför de som överlevt leukemi får negativa effekter på blodbildningen årtionden senare.
Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på regleringen av hjärtats slag, enligt en experimentell studie från Linköpings universitet som publiceras i tidskriften Science Advances. Östrogenets påverkan tycks samverka med ärftliga förändringar som orsakar en hjärtsjukdom där hjärtats rytm störs. Andra kroppsegna ämnen kan däremot ha en skyddande effekt.
Antalet skador inom ungdomsfriidrott minskar signifikant när ungdomstränare och föräldrar får tillgång till digital information om hur växande kroppar fungerar. Dessutom tar det dubbelt så lång tid innan första skadan uppstår. Det visar en studie från Linköpings universitet som är publicerad i British Journal of Sports Medicine.
Den biologiska funktionen hos ”snabbsänkeproteinet” CRP har länge varit okänd. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att proteinet har en gynnsam funktion vid den inflammatoriska sjukdomen systemisk lupus erytematosus, SLE. Men det gäller bara för den ena av CRP:s båda former, enligt studien som publicerats i tidskriften Journal of Autoimmunity.
Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.
Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer.
Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.
Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.
Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar i framtiden.
