Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Jensen Huang, vd för elektronikföretaget Nvidia, blir hedersdoktor vid Linköpings universitet. Det blir även talmannen Andreas Norlén och de internationella forskarna Angela Woods och Gillian Einstein. Samtliga promoveras vid LiU:s akademiska högtid i maj.
Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.
Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.
16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.
Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.
Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.
När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.
Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.
Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.
Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och publicerats i tidskriften IJC Heart & Vasculature.
Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik, är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU). Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till Linköpings universitet. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektronisk medicin. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.
Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och University of Florida och som publiceras i tidskriften Cell.