Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, prisas för sin framstående forskning. Foto: Johan Sjöholm/Linköpings universitet

    Forskning om könsskillnader vid sjukdom prisas

    Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

  • Nvidias vd och riksdagens talman blir hedersdoktorer

    Nvidias vd och riksdagens talman blir hedersdoktorer

    Jensen Huang, vd för elektronikföretaget Nvidia, blir hedersdoktor vid Linköpings universitet. Det blir även talmannen Andreas Norlén och de internationella forskarna Angela Woods och Gillian Einstein. Samtliga promoveras vid LiU:s akademiska högtid i maj.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, och Karolinska institutet har utvecklat en metod för att fästa ledande plaster till enskilda celler. Foto: Thor Balkhed

    Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast

    Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

  • Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning år 2024. Foto: Natalia Deriabina/iStock

    Miljoner till barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet

    Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.

  • LiU-forskarna undersöker hur nervsystemet bearbetar social beröring, exempelvis lugnande beröring. Fotograf: Anna Nilsen/Linköpings universitet

    Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring

    Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.

  • Forskarna studerade mekanismen som opioider, som heroin och morfin. utnyttjar för att dämpa smärta. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling av kronisk smärta

    När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

  • Forskarna vid Linköpings universitet använde en teknik som gör det möjligt att avlyssna nervsignalen från en enskild nervcell. Foto: Charlotte Perhammar/Linköpings universitet

    Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

    16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

  • Peter Larsson är professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature. Foto: Magnus Johansson

    Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

    Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

  • En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

    Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

  • De fyra prognostiska grupperna i levern före spridning av bukspottkörtelcancer: spridning till levern inom 6 månader (orange) respektive efter mer än 6 månader (röd), metastaser i andra organ (grön) och normal lever (blå). Av Vanessa Dudley

    Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

    Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

  • Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.

  • Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

  • På sikt kan fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister. Foto: Magnus Johansson/LiU

    Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

    Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.

  • Forskare vid Linköpings universitet har undersökt betydelsen av tolkar för utlandsföddas deltagande i så kallad hjärtskola efter en hjärtinfarkt. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet

    Tolkar i vården viktiga för rehabilitering efter hjärtinfarkt

    Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och publicerats i tidskriften IJC Heart & Vasculature.

  • Tino Ebbers, professor vid Linköpings universitet, utses till 2024 år mottagare av Onkel Adams pris. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Pris för framstående forskning till Tino Ebbers vid Linköpings universitet

    Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik, är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU). Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.

  • Xenofon Strakosas, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU i Norrköping, har fått en forskartjänst inom elektronisk medicin finansierad genom en donation från Stig Wadströms stiftelse. Foto: Thor Balkhed

    Miljondonation till forskartjänst inom elektroniska mediciner

    Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till Linköpings universitet. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektronisk medicin. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.

  • Foto: Tunatura/iStock

    Autism och adhd kopplas till störd tarmflora mycket tidigt i livet

    Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och University of Florida och som publiceras i tidskriften Cell.

  • Foto: AI Medical Technology

    AI-baserad app kan hjälpa läkare hitta hudmelanom

    En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

  • Forskare har undersökt hur lakrits påverkar bland annat blodtrycket. Foto: Liudmila Chernetska/iStock

    Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

    Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid Linköpings universitet att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

  • Forskare vid Linköpings universitet använder maskininlärning för att förutspå sjukdomsförloppet vid mulitpel skleros. Foto: Zorica Nastasic/iStock

    Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

    En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Visa mer