Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Biträdande professor Mattias Hjerpe och universitetslektor Sofie Storbjörk forskar kring hur fastighetsägare kan förebygga översvämningar. Foto: Jonas Roslund

    Översvämningar – så kan fastighetsägare jobba förebyggande

    Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta eget ansvar och är okunniga om vilka förebyggande åtgärder de själva kan göra. Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

  • Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU har utvecklat ett batteri som är mjukt och formbart. Foto: Thor Balkhed

    Batteriet som kan få vilken form som helst

    Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

  • Forskarna har tagit upp långa provkärnor från havsbotten utanför Studsvik för att kunna spåra när i tiden olika radioaktiva ämnen kommit dit. Foto: Marie Karlsson

    Radioaktivt arv på Östersjöns botten – ett redskap för framtida riskbedömningar

    Radioaktiva utsläpp från de senaste decennierna kan spåras i havsbottnen. Per Törnquist har i sin avhandling från Linköpings universitet kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i kartor över spridningen av olika radioaktiva ämnen, som kan användas för att bedöma riskerna vid planerade eller oavsiktliga utsläpp av radioaktiva ämnen.

  • Foto: Olov Planthaber

    Framtidens lysdioder är billiga och miljövänliga

    Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskit-solcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

    Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny designprincip för organiska solceller som möjliggör tillverkning utan giftiga lösningsmedel. Foto: Thor Balkhed

    Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

    Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.

  • – Det blir i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till klimatmötena, säger Jonathan Josefsson. Foto: Jonas Roslund.

    Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

    Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet. Allvarligast är ekonomiska hinder som särskilt drabbar dem med sämre socio-ekonomiska resurser och dem med längst avstånd till toppmötena. Därför krävs att FN satsar mer pengar på ungas deltagande, menar en av forskarna bakom studien.

  • Forskare från Linköpings universitet deltar vid FN:s klimatkonferens COP29

    Forskare från Linköpings universitet deltar vid FN:s klimatkonferens COP29

    Mellan 11 och 22 november äger FN:s klimatkonferens COP29 rum i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet deltar flera forskare, antingen på plats eller digitalt. Media som vill ha kommentarer till det som händer är välkomna att kontakta dem.

  • Nyplanering av träd kan bidra till att nå målen om minskade metanutsläpp, enligt professor Alex Enrich Prast vid Linköpings universitet.

    Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

    Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature.

  • Energigemenskaper kan vara ett sätt att undvika konflikter kring omställningen till ett mer hållbart samhälle, menar Fredrik Envall.

    Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

    EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från Linköpings universitet. I ett snart avslutat forskningsprojekt lägger de fram förslag på åtgärder.

  • Sommartips från Linköpings universitet 2024

    Sommartips från Linköpings universitet 2024

    Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns ett urval av forskare vid Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och omställningen inför skolstarten.

  • Så blir återtillverkning lönsamt

    Så blir återtillverkning lönsamt

    Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

  • Stockholms klimatmål vilar i hög grad på teknik som kanske visar sig inte kommer att fungera som tänkt, menar forskarna.

    Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

    Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.

  • Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

    Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

    Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

  • Batteriet som forskarna utvecklat är litet men tekniken går att skala upp. Foto: Thor Balkhed

    Miljövänligt och billigt batteri för låginkomstländer

    Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad. Studien är publicerad i tidskriften Energy & Environmental Materials.

  • En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

  • Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och Shun Kashiwaya, forskare vid avdelningen för materialdesign, båda vid Linköpings universitet har tillsammans med kollegor skapat guldén. Foto: Olov Planthaber

    Ett atomlager guld – LiU-forskare skapar guldén

    För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.

  • Expertlista inför EU-valet 2024 från Linköpings universitet

    Expertlista inför EU-valet 2024 från Linköpings universitet

    I juni är det val till EU-parlamentet. Klimatpolitik? Migrationsfrågor? Populism och sociala medier? Här är en sammanställning över några forskare vid Linköpings universitet som kan svara på olika aktuella frågor inför valet.

  • Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid LiU ska göra verkstad av donationen på tio miljoner kronor. Foto: Thor Balkhed

    Forskning om stadsutveckling får miljondonation

    Byggprojekt är ingen tillfällig störning i stadsmiljön, det kommer alltid nya och de måste planeras så att de skapar så få problem som möjligt. En privat donation på tio miljoner kronor ska bidra till forskning om stadsutveckling, byggande och logistik vid Linköpings universitet i Norrköping.

Visa mer