Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – i alla fall så länge materialet i konstgräsplanen återvinns och naturgräsplanerna klipps med fossildrivna gräsklippare. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en ny studie där man jämfört de olika planernas miljöpåverkan med hjälp av så kallade livscykelanalyser.
Mattias Philipsson har gjort stora insatser för att stärka Sveriges ställning inom plaståtervinning. Lisa Lundström är med och driver utvecklingen av innovativa värmelösningar för industrin. De båda är Årets alumner 2025 vid Linköpings universitet.
Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.
Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.
I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.
Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.
Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.
Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.
Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.
Leif Nixon har arbetat med IT-säkerhet i många år och både hackat och försvarat det mesta. Amanda Borneke är en inspiratör som ökar tempot i byggbranschens hållbarhetsarbete. De båda är Årets alumner 2023 vid Linköpings universitet och tar emot utmärkelsen fredagen den 6 oktober på Campus Valla.
Ett energieffektivt sätt att kyla byggnader och fordon kommer att krävas i ett förändrat klimat. Forskare vid Linköpings universitet visar nu att elektrisk styrning av passiv utstrålande kylning kan användas för att reglera temperaturen hos ett material vid normala temperaturer och lufttryck. Resultaten är publicerade i Cell Reports Physical Science.
En samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Dessutom skulle det kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
Biogasområdet är ett av de få områden där utvecklingen i Sverige spelar stor roll för hur världen ska bli mer hållbar, där vi på allvar kan bidra till att förbättra världen. Biogas Research Center vid Linköpings universitet bjuder genom boken ”Biogas i det hållbara samhället” på en resa genom Sverige som visar hur biogaslösningar gör städer, regioner och företag bättre.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning beviljar forskningsprogrammet Mistra REES fortsatt finansiering med totalt 47 miljoner kronor under fyra år. Målet för programmet är att underlätta svensk tillverkningsindustris övergång till mer resurseffektiva lösningar och en cirkulär ekonomi. Totalt har programmet en budget på 76,5 miljoner kronor under fyra år.
Svenska statens exportstöd innehåller många bra delar, men för att få igång miljöteknikexporten behövs även insatser som främjar samarbete och nätverkande, både på hemmaplan och på exportmarknaderna, visar Wisdom Kanda i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
I två kurser i entreprenörskap har studenter vid Linköpings universitet arbetat med att utveckla affärsidéer. Den 19 december redovisas resultaten i form av en minimässa på CreActive i Mjärdevi Science Park.
LiU-studenter hjälper företagare inom gröna näringar att utveckla sina idéer. Det sker inom ramen för ett par kurser i entreprenörskap. Den 5 september drar arbetet igång med ett gemensamt seminarium på Vreta Kluster utanför Linköping.
Välkommen till det tionde Miljöteknikminglet som i år handlar om visioner för Östergötland som framtidens ledande miljöteknikregion. Miljöteknikminglet är en del av E-week och hålls på Linköpings universitet, A-huset, Campus Valla, onsdag den 14 januari 2015, 10.30 - 16.30.
Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.
Protesterna skallar att högre mot såväl dagens gruvpolitik som mot minerallagen. Samtidigt prospekterar Björn Wallsten och Nils Johansson i sina licavhandlingar vid Linköpings universitet en helt annan typ av gruvor - under centrala Norrköping och i våra deponier.