Gå direkt till innehåll

Ämnen: Natur-, miljövård

  • Att veta hur mycket vilt som fälls genom jakt varje år är en viktig del av viltövervakning. Foto: JMrocek/iStock

    Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

    Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation på hur det står till. Nu kan statistiken bli tydligare och mer användbar tack vare att forskare har utvecklat en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

  • Fjällrävens överlevnad är hotad, bland annat av rödräv som flyttar längre norrut och tränger undan fjällräven. Foto: Andy_Astbury/iStock

    Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

    En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet, som presenteras i Nature Communications. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna, vilket speglar förändringar som kan observeras i naturen i dag.

  • Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur

    Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur

    Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. Forskare vid Linköpings universitet har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.

  • Människans användning av mark påverkar växter och djur. Foto: iStock

    Rovdjuren dör ut först när lämpliga livsmiljöer försvinner

    Forskare vid Linköpings universitet har simulerat vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner. När växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först. Fynden, som publicerats i Ecology Letters, kan bidra med ny kunskap och stärka insatser för att bevara biologisk mångfald.

  • Midsommarblåvinge i svenskt landskap. Foto: Karl-Olof Bergman.

    Fler fjärilar där hagar omges av skog

    För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av forskare vid Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala. Fynden, som publicerats i tidskriften Landscape Ecology, ger viktig kunskap om hur landskapet bör formas för att dagfjärilar ska överleva.

  • Pressinbjudan: Möt Årets alumner på LiU

    Rebecka Le Moine, biolog och föreläsare, och Eva Uustal, överläkare och expert på förlossningsskador, är Årets alumner vid Linköpings universitet. De tar emot utmärkelsen vid en ceremoni den 11 oktober på Campus Valla.

  • Svenskt teknikkonsortium ger noshörningar en framtid

    Tjuvskytte av utrotningshotade djur, som noshörningar och elefanter, måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, Linköpings universitet, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur och naturresurser. Projektet startar i reservatet Ngulia i Kenya.

  • Osäker kontroll av kemikalier

    Medan kemikalieproduktionen ökar konstant i hela världen genomsyras det svenska kontrollsystemet av motsättningar. Ju mer kunskap som samlas in om hanteringen av kemikalier, desto mer ökar osäkerheten i systemet, visar Simon Haikolas avhandling vid Linköpings universitet.

  • Extremväder hotar rika ekosystem

    Extrema väderhändelser som orkaner, skyfall och torka kommer att bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Det ökar i sin tur risken för artutdöende – särskilt i artrika ekosystem som korallrev och tropiska regnskogar.