Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • ”Glömda” gener påverkar personligheten

    Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna — även hos oss däggdjur.

  • LiU-forskare fann feberns källa

    Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.

  • Ny vår för svensk humle

    Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfrågas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra år.

  • Även Geckoödlor tappar taget

    Inte ens geckoödlor eller spindlar kan sitta upp och ner i tak hur länge som helst, det ser nanofysiken till. Det visar Stefan Lindström och Lars Johansson, forskare på Avdelningen för mekanik, Linköpings universitet, tillsammans med Nils Karlsson, nybliven civilingenjör, i en nyligen publicerad artikel i Physical Review E. En kunskap som också är till industriell nytta.

  • Generna bakom hönskammen kan förklara domesticering

    Tuppars och hönors röda kammar är välkända exempel på sexuella ornament, utsmyckningar som ska locka en partner att fortplanta sig med. Bakom denna intrikata egenskap ligger ett helt kluster av gener, visar ny forskning vid Linköpings universitet.

  • Högre temperaturer ökar metanutsläpp från vattenmiljöer

    Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer – något som I sin tur kan bidra till ytterligare uppvärmning på jorden. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Nature.

  • Mängder av växthusgaser släpps från vattenmiljöer

    Stora mängder av de växthusgaser som tas upp av landmiljöer återförs till atmosfären från vattenmiljöer. Det visar av en studie som utförts av två mastersstudenter vid Linköpings universitet.

  • Hjärtsjukdom kan spåras till fosterlivet

    Barn som i fosterstadiet utsatts för fysiologisk stress – till exempel syrebrist – är i riskzonen för framtida hjärt-kärlsjukdom. Orsaken är att den livsviktiga adrenalinsignaleringen i hjärtat förändras, visar forskare vid Linköpings universitet.

  • Nya forskningspengar öppnar det fördolda

    Hur förlöper en hjärtinfarkt? Hur propagerar en kemisk reaktion? Tack vare nya stora projektpengar kan nu forskare vid Linköpings universitet tränga allt djupare in i det fördolda.

  • Lars Hultman får Akzo Nobel-priset

    Han har byggt upp en av landets främsta forskningsmiljöer på materialområdet. Nu får Lars Hultman, professor vid Linköpings universitet, det prestigefyllda vetenskapspriset Akzo Nobel Science Award.

  • Hönor väljer spermier från bästa tuppen

    Genom att välja spermier från lämpliga tuppar kan hönor förhindra inavel och ge sina kycklingar ett bättre immunförsvar. Men processen fungerar bara vid naturlig parning, visar forskning vid bland andra Linköpings universitet.

  • De tuffaste paddorna tar täten

    Individer som tar täten när en djurart invaderar ett nytt område är snabbare och djärvare än deras artfränder längre bak i kön. Trycket från den nya omgivningen tycks leda till en extremt snabb evolution vid fronten.

  • Vatten driver cellers rörelser

    Vatten ger liv. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att också cellerna i vår kropp drivs framåt med vattenkraft – en upptäckt som på sikt öppnar för en ny strategi för cancerterapi.

  • LiU-fysiker får Göran Gustafssonpriset

    Mats Fahlman, professor i ytors fysik och kemi vid Linköpings universitet får årets Göran Gustafssonpris i fysik. Han får priset – ett av de mest prestigefyllda bland yngre svenska forskare – för sin forskning inom enkristallina filmer av organiska halvledare och multilager för tillämpningar inom organisk elektronik och spinntronik.

  • Nytt patent säkrar forskning vid ESS

    European Spallation Source (ESS) i Lund har fått sitt första patent i samarbete med forskare vid Linköpings universitet. Patentet löser en stor teknisk utmaning för forskningsanläggningar över hela världen och säkrar möjligheten till förstklassiga experiment vid ESS.

  • LiU partner i miljardprojekt om grafen

    Materialfysiker vid Linköpings universitet ingår i ett gigantiskt europeiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Det så kallade flaggskeppsprojektet finansieras av EU med nio miljarder kronor.

  • Stort stöd till forskning om husdjurens välfärd

    Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, får som en av sex svenska forskare ett Advanced grant från Europeiska forskningsrådet ERC. Det ger honom 2,5 miljoner euro, cirka 22 miljoner kronor, till fem års forskning om genetiska faktorer i samband med våra husdjurs välfärd.

  • LiU-forskare utsedda till KAW-fellows

    Materialfysikern Johanna Rosén och neurobiologen David Engblom vid Linköpings universitet har utnämnts till ”academy fellows” i Wallenbergstiftelsens största forskningssatsning någonsin.

  • Här vänds miljöutmaningar till lönsamma affärer

    I nästa vecka, 22-24 oktober, hälsar Linköpings universitet fler än 150 konferensdeltagare från olika delar av världen välkomna till den vetenskapliga konferensen Greening of Industry Network, GIN2012, men de välkomnas också till sex kreativa Sustainability Jam Sessions. Som journalist är du välkommen att delta.

Visa mer