Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset. Studien är gjord vid Linköpings universitet och fynden publiceras i tidskriften Animal Behaviour.
Konstgjorda njurar, kraftfulla batterier och effektiv vattenrening är några av framtidens användningsområden för en grupp ultratunna material som kallas MXener. Det menar forskare från bland annat Linköpings universitetet i en artikel i tidskriften Science.
Under vår livstid dricker vi en ansenlig mängd kranvatten. Men en del av de produkter som används för att rena vattnet kan påverka vår hälsa. Det beror på något som kallas för desinfektionsbiprodukter. Nu visas i en avhandling vilken roll en relativt okänd grupp desinfektionsbiprodukter spelar i reningsprocessen och hur de kan nå vår vattenkran.
Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer endast ett molekyllager tjocka. Polymeren skapas på en fast yta med hjälp av ljus. Upptäckten banar väg för utvecklingen av nya ultratunna och funktionella material. Resultaten är publicerade i Nature Chemistry.
Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har upptäckt ett nytt material endast ett atomlager tjockt med grafen-liknande egenskaper. Det nya materialet, som fått namnet beryllonitren, skapas under extremt högt tryck och består av beryllium- och kvävemolekyler. Resultaten är publicerade i Physical Review Letters.
Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden. Detta enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.
En möjlig källa till förnybar energi i framtiden är att framställa vätgas från vatten med hjälp av solljus. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett material, så kallat nanoporöst kubiskt kiselkarbid, som har lovande egenskaper för att fånga solenergi och klyva vatten för sådan vätgasproduktion. Studien har publicerats i tidskriften ACS Nano.
Forskare vid Linköpings universitet har simulerat vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner. När växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först. Fynden, som publicerats i Ecology Letters, kan bidra med ny kunskap och stärka insatser för att bevara biologisk mångfald.
Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor. Studien av forskare vid Linköpings universitet ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras. Fynden publiceras i tidskriften BMC Biology.
En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar, enligt en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution. Forskare vid Linköpings universitet har bl a upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr epigenetiska förändringar på hundratals andra platser över hela arvsmassan.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en molekyl som absorberar energi från solljus och lagrar energin i de kemiska bindningarna i molekylen. Tanken är att molekylen på sikt ska kunna användas till att effektivt fånga in och lagra solenergi för senare bruk. Den aktuella studien har publicerats i Journal of the American Chemical Society, JACS.
I en ny studie har forskare från Linköpings universitet studerat hur det kan ha gått till när det skygga djungelhönset blev till dagens tamhöns. När de under tio generationer avlade på de tamaste djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor och hade lättare att vänja sig vid skrämmande men ofarliga händelser. Fynden kastar ljus över hur domesticeringen kan ha förändrat djur så mycket på kort tid.
Indiumnitrid är ett mycket lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.
Datorer, mobiler och all annan elektronik innehåller tusentals transistorer som binds samman med tunna filmer av metall. Nu har forskare vid Linköpings universitet tagit fram en metod för att använda elektroner i ett plasma för att göra metallfilmerna.
Forskare har för första gången fångat hur proteinet MYC, som spelar en central roll i cancer, binder till ett nyckelprotein och styr viktiga funktioner i cellen. På sikt kan den nya kunskapen bidra till möjligheter att utveckla cancerläkemedel som stör MYC:s funktion i tumörceller. Studien publiceras i Nature Structural and Molecular Biology.
Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.
Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i Journal of Experimental Biology.
Fruktätande apor föredrar alkohol i koncentrationer som kan bildas i jäst frukt, men verkar inte använda alkohol som en källa till extra kalorier, enligt en studie av forskare från Linköpings universitet och Universidad Veracruzana i Mexiko. Fyndet stödjer inte idén att alkoholism hos människan har sitt ursprung i primaters förkärlek till övermogen frukt som innehåller alkohol.
Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.