När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.
Det finns risk att personer gynnas om de har släktingar på viktiga poster inom offentlig sektor. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet, där korruption i en mogen demokrati undersöks. Slutsatsen är att så kallad nepotism kan vara ett underskattat problem som behöver mer uppmärksamhet i Sverige.
I både Europa och USA ökar ojämlikheten i storstäderna. De som frodas mest i storstaden är de allra mest framgångsrika, medan stora delar av stadsbefolkningen får lite eller ingenting. Det visar en studie från Linköpings universitet som är publicerad i Nature Human Behaviour. Det innebär att de större städernas välstånd är helt beroende av ett fåtal framgångsrika individer.
Många av de som vanvårdats i fosterhem och på institution under barndomen nekades upprättelse av staten. Bara de fall av allvarlig vanvård som Ersättningsnämnden såg som de mest väldokumenterade och detaljerade har kompenserats - i strid med ambitionen att bedömningarna skulle vara generösa. Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet.
En kommun ska vara attraktiv att bo i, men också att bedriva företag i och besöka som turist. Men det lokala utvecklingsarbetet är svårt och små kommuner saknar ofta kapacitet att hantera politikområdet. Forskarna Albin Olausson och Josefina Syssner vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, har studerat tio kommuner som stärkt attraktiviteten genom olika metoder.
Tid, tillit och sakpolitik. Det är tre viktiga förutsättningar i de tidiga diskussionerna för att bilda en blocköverskridande koalition i kommuner och regioner. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
Macchiarinifallet har riktat strålkastarljuset mot fusk i forskningen. I en ny studie visar Linköpingsforskarna Solmaz Filiz Karabag och Christian Berggren att problemen är allvarliga även inom samhällsvetenskapen. Antalet upptäckta fall ökar snabbt och de vetenskapliga tidskrifterna tvingas till motåtgärder för att komma åt fuskande forskare.
I decennier har forskare utvecklat allt mer komplicerade modeller som förutsäger och visar konsekvenserna av globala miljöförändringar, modeller som ligger till grund för miljöpolitiska beslut. I den första avhandlingen från nya Tema Miljöförändringar vid Linköpings universitet visar Ola Uhrqvist hur modellerna växt fram, format och formats av sin tids rådande tankesätt.
Sverige är ett fritt och jämställt land där den materiella välfärden är självklar och livsstilen aktiv. Det är en bild som ges i de så kallade sverigeprogrammen till barn som ska vidarebosättas till Sverige, enligt en ny avhandling vid Tema barn, Linköpings universitet.
I ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner minskar befolkningen. Dessa kommuner står inför utmaningen att fortsätta erbjuda medborgarna en god kommunal service och en god livsmiljö trots att skatteinkomsterna minskar. En ny forskningsrapport belyser hur kommunerna hanterar denna utmaning.
Från fostran av fattiga arbetarbarn till att stötta medelklassbarns individuella projekt. Än lever sommarkolonin, även om allt färre barn är med för varje år. Och de barn som skulle behöva det bäst har inte längre råd att åka på kollo, visar en aktuell bok. Sommartid är de hänvisade till dammiga gårdar i miljonprojektsområdena.
Svenska dagstidningar lägger ansvaret för att bekämpa antibiotikaresistens på samhället, snarare än på enskilda individer. Det visar en studie vid Linköpings universitet av hur dagstidningar kommunicerar risker med resistenta bakterier.
Går det att vara svensk ena stunden, irakier andra och arab eller kaldéer tredje? Kan man kalla någon ”jävla svenne” och mena det som en komplimang? I Layal Kasselias Wiltgrens doktorsavhandling från Linköpings universitet är svaret ja.
Ansvaret för miljöproblemens lösning har alltmer lagts på individer och deras livsstil. Men det är framförallt resursstarka personer som menar att de har möjlighet att ta miljöansvar i vardagen, visar en studie vid Linköpings universitet.
De stora oljebolagen har ända från början varit ledande inom marknadsföring. Genom oljekriser och ökad globalisering har de skickligt förändrat sina budskap för att idag framstå som rena miljöhjältarna.
Migranter är inte nödvändigtvis människor från fattiga länder som tar de jobb de kan få i låglönebranscher. Det finns en annan, mindre debatterad, sorts migranter: vita, välbeställda européer. Nu studeras de i en nyutkommen bok. Författare är Catrin Lundström, forskare vid Linköpings universitet.
De älskar livet men förbereder sig samtidigt för att lämna det. De planerar för en framtid som kanske inte finns. Om äldres syn på det egna återstående livet och på döden handlar en studie som gjorts vid NISAL.
Modernt jordbruk är helt beroende av fosfor. Men fosfor utvinns ur en ändlig resurs, fosfatmalm. Hur sårbara är vi den dag det blir en bristvara? I en ny artikel presenterar LiU-forskaren Tina-Simone Neset och Dana Cordell nu ett ramverk för att kvalitativt analysera vår sårbarhet inför en framtida fosforbrist.
Barn till invandrare är sämre utbildade och får sämre jobb än majoritetsbefolkningens barn. Den bilden får man lätt av övergripande statistik. Men om statistiken bryts ner blir bilden annorlunda, visar REMESO-forskaren Alireza Behtoui vid Linköpings universitet.
När tjänster utformas krävs såväl helhetssyn som kundperspektiv, något som ofta saknas idag. Det visar den första svenska avhandlingen i tjänstedesign, som läggs fram vid Linköpings universitet.