Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Klena muskler kopplade till ökad risk att dö vid fettlever

    Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

  • Långtidseffekter på det medfödda immunförsvaret efter covid-19

    Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

  • Covid-19 aktiverar flera slumrande virus – särskilt hos ME-patienter

    Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.

  • Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

    Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

  • Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

    Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än i så kallade icke-täta bröst. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader mellan täta bröst och icke-täta bröst. Upptäckten, som publicerats i tidskriften British Journal of Cancer, pekar på att täta bröst har egenskaper som kan främja cancertillväxt.

  • Cellerna i hjärnan som framkallar feber

    I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ som är delaktiga vid feber.

  • Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

    Långt innan några sjukdomssymtom blir märkbara sker en stor mängd förändringar i hjärnan. Det visar två studier på möss med olika typer av prionsjukdomar, där hjärnan gradvis bryts ner. Fynden tyder på att förändringar kan studeras mycket tidigt i sjukdomsprocessen, något som anses mycket viktigt för att kunna utveckla behandling. Studierna är gjorda av forskare vid Linköpings universitet.

  • Forskning slår hål på gammal bild av hur vår hörsel fungerar

    En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University. Upptäckten, som publiceras i Science Advances, kan göra det möjligt att konstruera förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.

  • Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi

    Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.

  • Antibiotikaresistensen ännu låg men ökande

    Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.

  • Mekanism bakom tvångsmässigt alkoholintag upptäckt

    En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden publiceras i tidskriften Science Advances.

  • Ärftlig risk för typ 1-diabetes kopplad till skillnader i bakteriefloran

    Barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen jämfört med individer med låg risk, enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och University of Florida. Fynden, som har publicerats i tidskriften Nature Communications, tyder på att ärftlig risk kan forma hur individen reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.

  • Bok om prostatan ger nya perspektiv

    Prostatan är för många ett organ som framför allt förknippas med cancer. I boken Prostatan – det ständiga gisslet? visar en rad forskare hur inte bara prostatan orsakar besvär, utan också föreställningar kopplade till prostatan. Även dessa kan påverka mäns hälsa och livskvalitet, menar forskarna.

  • Diagnos innan sjukdomen brutit ut

    Många patienter med allvarliga sjukdomar blir inte bättre av sina mediciner eftersom behandlingen påbörjas alltför sent. Ett internationellt forskarteam lett från Linköpings universitet lanserar nu en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas.

  • Ny möjlighet behandla Alzheimers

    Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid Linköpings universitet.

  • Kåda kan ge läkemedel mot epilepsi

    Den klibbiga kådan från barrträd innehåller ämnen som kan lindra eller bota epilepsi. Forskare vid Linköpings universitet har syntetiserat och testat 71 så kallade resinsyror varav tolv är heta kandidater för nya läkemedel.

  • Signalen som startar feber

    Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången hur detta fungerar.

  • Spädbarnseksem leder ofta till astma

    Eksem hos spädbarn är en stark varningsklocka för fortsatta allergiska besvär längre upp i åldrarna. I en nypublicerad studie från Linköpings universitet hade nästan var tredje barn med eksem utvecklat astma vid tio års ålder.

  • Medelhavskost utan frukost bäst för diabetiker

    För personer med diabetes är det mer gynnsamt med en enda stor måltid än flera mindre utspridda över dagen. Så tolkas resultaten av en aktuell koststudie vid Linköpings universitet.

Visa mer