Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.
Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.
Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.
Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.
En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som utvecklar nu en ny klass antibiotika.
Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska. Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu är okänd.
En signal från hörselorganet, vars exakta roll har varit oklar ända sedan den upptäcktes, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från Linköpings universitet. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud och kan på sikt bidra till diagnostik av bullerorsakade hörselskador
Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden kan visa vägen mot nya behandlingar.
Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.
Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.
Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.
Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.
Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än i så kallade icke-täta bröst. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader mellan täta bröst och icke-täta bröst. Upptäckten, som publicerats i tidskriften British Journal of Cancer, pekar på att täta bröst har egenskaper som kan främja cancertillväxt.
I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ som är delaktiga vid feber.
Långt innan några sjukdomssymtom blir märkbara sker en stor mängd förändringar i hjärnan. Det visar två studier på möss med olika typer av prionsjukdomar, där hjärnan gradvis bryts ner. Fynden tyder på att förändringar kan studeras mycket tidigt i sjukdomsprocessen, något som anses mycket viktigt för att kunna utveckla behandling. Studierna är gjorda av forskare vid Linköpings universitet.
En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University. Upptäckten, som publiceras i Science Advances, kan göra det möjligt att konstruera förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.
Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.