Utvecklingen inom gentekniken går snabbt. Den öppnar oanade möjligheter men innebär också etiska dilemman, och debatteras intensivt. Hur långt vill vi gå i att genetiskt förändra människan? Hur påverkas våra värderingar och uppfattningar om vad som är naturligt när det gäller släktskap och reproduktion? Sådana frågor belyses i vårens föreläsningsserie Strimman vid Linköpings universitet. Ge
Presskontakt Åke Hjelm akehj@info.liu.se Tel: 013-281395 Mobil: Fax: 013-282825 En ny modell av interaktionen mellan hjärnbarkens nervceller kan vara ett steg på vägen mot bättre behandling av schizofreni och ADHD. Modellen, som beskriver funktionen av tre typer av inhiberande (hämmande) nervceller i pannloben, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS av forskare vid
Presskontakt Åke Hjelm akehj@info.liu.se Tel: 013-281395 Mobil: Fax: 013-282825 Stress och svåra livshändelser i familjen kan bidra till att utveckla diabetes hos barn. Samband mellan sådan psykisk påfrestning och diabetesrelaterad autoimmunitet påvisas i studier vid Linköpings universitet. 17 000 barn födda mellan 199799 och deras föräldrar har deltagit i studierna. I
Linköpings universitet blir basen för ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med fokus på samspelet mellan kunskap och politik kring klimatförhandlingarna.
När stora olyckor händer på en arbetsplats inleds ofta jakten på en syndabock eller ett tekniskt fel. Resultatet kan bli en reprimand, en teknisk förändring eller en översyn av rutinerna. Men det är ingen långsiktig lösning. Kärnan i problemet är att stora system är alltför komplexa att hantera för enskilda människor.
Tack vare en snart 70 år gammal statistisk metod kan nu forskare och kirurger få betydligt bättre bilder av hjärnan.
Ett mycket slitstarkt och dessutom självsmörjande material har sett dagens ljus på ett tunnfilmslaboratorium vid Linköpings universitet.
Vilken energikälla bör vi välja och varför? Det är den dominerande aspekten på kunskapstemat energi som det behandlas i den svenska skolan.
Parasiten Leishmania drabbar varje år två miljoner människor, varav 60 000 dör. En upptäckt av en grupp biofysiker vid Linköpings universitet kan förklara hur denna encelliga protozo (urdjur) lyckas dupera kroppens immunförsvar, och kan vara ett steg på vägen mot verksamma läkemedel och vaccin.
Med hjälp av pigmentceller i huden kan vissa grodor och fiskar kan ändra färg, för att kamouflera sig eller skicka ut sexuella signaler.
Bröstmjölk räcker som föda även åt för tidigt födda barn. Det visar barnläkaren Elisabeth Olhager i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Ris med A-vitamin, sojabönor som tål ogräsgift och som vi läst om i sommar: vita jordgubbar för allergiker.