Linköpings universitet har i juni begärt ett yttrande från Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Anledning till detta är att universitetet i beslut den 3 mars 2016 kritiserat en professor för oredlighet i forskning i ett ärende rörande hornhinnetransplantationer vid medicinska fakulteten. Detta beslut är nu under omprövning.
Inbjudan till pressträff 14 mars 2017. Lördagen den 18 mars är det öppet hus på Campus Norrköping. Det bjuds på populärvetenskapliga föreläsningar, guidade turer och spännande miljöer. Välkommen att höra om verksamheten på Campus Norrköping och om hur 20-årsjubileet ska firas.
Elitidrottares oro över sjukdomssymtom är kopplat till risken att skada sig under tävling. Hur symtomen av skador växer fram över tid och typen av idrott likaså. I två studier i British Journal of Sports Medicine undersökte ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Linköpings universitet faktorer som förutsäger risken för skador hos atleter vid världsmästerskapen i friidrott år 2015.
En superkapacitans, ett energilager, har för första gången i världen formats i en växt, i det här fallet inne i en ros. Rosen kan laddas upp och ur hundratals gånger. Genombrottet är ett resultat av forskningen vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Hur stödjer facket, solidaritetsrörelser och andra organisationer utsatta migrantarbetare i Sverige? En ny avhandling visar hur stödet ser ut och vilka möjligheter och svårigheter de olika aktörerna ställs inför.
Ungdomar och barn som utsatts för sexuella övergrepp på nätet kan må mycket dåligt psykiskt och behöva behandling och stöd. Det framkommer i en ny rapport om ungas erfarenheter av sexuella nätövergrepp. Fördjupningsrapporten har tagits fram av Barnafrid vid Linköpings universitet tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av Socialdepartementet.
En liten pilotstudie där forskarna försöker bromsa immunförsvarets attacker på insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes tyder på en lovande effekt. Studien av forskare vid Linköpings universitet publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Dysmorfofobi eller BDD (från engelskans body dysmorphic disorder), tycks vara en relativt vanlig psykisk sjukdom i Sverige, enligt en avhandling från Linköpings universitet. Forskningen pekar på att personer som lider av BDD är besvikna på kontakten med sjukvården och upplever att sjukdomen är okänd även inom vården.
Automatisering bidrar till en säkrare och effektivare trafik, men för också med sig nya risker. Jonas Lundberg, biträdande professor vid Avdelningen för medie- och informationsteknik, vid Linköpings universitet, leder ett fyraårigt forskningsprojekt som ska bidra till bättre och effektivare utbildningar för lotsar och flygledare.
Sjunde februari koras årets miljöteknikprofil i Östergötland. Utmärkelsen delas ut för nionde gången av Cleantech Östergötland, Almi Östergötland och Avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Vem eller vilka som bidragit mest till miljötekniken under förra året avslöjas under det årliga Miljöteknikminglet, som sedan några år tillbaka hålls i samband med E-week.
Biogas har samhällsnyttor långt utöver att vara ett fossilfritt bilbränsle och bidrar till samtliga FN:s hållbarhetsmål. Det visar Linda Hagman och Mats Eklund, Linköpings universitet och Biogas Research Center, i en vetenskaplig rapport.
Dan Zhao och Simone Fabiano vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, har tagit fram en termoelektrisk organisk transistor. Det räcker med en temperaturökning på en grad för att få en mätbar förändring av strömmen i transistorn. Resultaten har nu publicerats i Nature Communications.
Svenska forskare har gett vanligt tyg förmåga att dra ihop sig likt muskelfibrer genom att belägga textil med ett elektroaktivt material. Teknologin öppnar upp nya möjligheter att i framtiden designa ”textila muskler” som exempelvis skulle kunna byggas in i kläder och göra det lättare för funktionsnedsatta personer att röra sig. Studien publiceras i Science Advances.
Barnkonventionen har mycket begränsad betydelse för hur Migrationsöverdomstolen dömer i asylärenden. I de allra flesta fall avgörs ärendena utifrån andra faktorer. Det visar Jonathan Josefsson vid Tema Barn, Linköpings universitet, i sin avhandling Children at the borders.
Visualiseringsteknik utvecklad vid Linköpings universitet inom ramen för Visualiseringscenter C gör det möjligt för besökarna på British Museum att själva avslöja mordet på den 5 500 år gamla och mumifierade Geberlein-mannen. Den världsledande tekniken uppmärksammas i den prestigefyllda datavetenskapliga tidskriften Communications of the ACM.
Socialtjänstens hjälp till kvinnor som utsätts för våld av sin partner varierar stort. En del kommuner har ett väl utvecklat stöd, andra har knappast något. Konsekvensen blir att många kvinnor riskerar att inte få någon hjälp alls. Det visar en avhandling från Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, Linköpings universitet.
Äldre personer som identifierar sig som lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera har levt i en tid där deras könsidentitet och sexualitet har varit kriminaliserad, sjukdomsförklarad och ofta framstått som avvikande. En ny avhandling lyfter fram deras livsberättelser. Flera är oroliga för hur de kommer att bli bemötta inom äldreomsorgen.
Har du prövat nationalrätten gofio under semestern på Kanarieöarna? I så fall har du ätit samma mat som urinvånarna åt för nästan 2 000 år sedan. De lokala bönderna har nämligen odlat samma slags spannmål i mer än tusen år. Den slutsatsen drar forskare från Linköpings universitet i samarbete med universitetet i Las Palmas på Gran Canaria efter DNA-analyser av arkeologiska sädeskorn.
Klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér blir programchef för ett nytt stort forskningsprogram om geopolitik och hållbar utveckling. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) satsar 48 miljoner kronor på det fyraåriga programmet, med en total budget på 58 miljoner kronor. Stockholm Environment Institute är värd för programmet som startar våren 2017.
Människor som lever med social ångest blir ofta hjälpta av kognitiv beteendeterapi, KBT. Det finns dock en grupp som inte blir bättre. En ny avhandling visar att det via en hjärnavbildningsteknik går att förutse vilka människor som svarar på behandlingen. Tekniken kan på sikt innebära en bättre hjälp även för dem som inte svarar på den sortens behandling.
