Linköpings universitet är ett av flera svenska lärosäten som har nära forskningssamarbeten med japanska lärosäten inom ramen för projektet MIRAI. LiU-forskare är bland annat engagerade i samarbeten kring nya energitekniker och material, hållbar användning av våtmarker samt åldrande. Nu inleds en ny fas av projektet, MIRAI 2.0.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse donerar 300 miljoner kronor till Linköpings universitet och Nationellt superdatorcentrum, NSC, för att bygga Sveriges snabbaste superdator för maskininlärning och artificiell intelligens.
Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor. Studien av forskare vid Linköpings universitet ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras. Fynden publiceras i tidskriften BMC Biology.
Professor Johanna Rosén får, tillsammans med kollegor vid Linköpings och Uppsala universitet, 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.
Forskare vid Linköpings universitet startar en klinisk studie för att undersöka om ett läkemedel i kombination med internetbaserad KBT, kan lindra post-traumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är första gången detta läkemedel, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot PTSD. Det är också nytt att kombinera KBT med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.
Basprogrammet om våld mot barn, är Sveriges första digitala utbildning för yrkesverksamma som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. Utbildningen är framtagen av Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet, som en del i regeringsuppdraget Trauma på kartan. Uppdraget handlar om att sprida kunskap om våld mot barn för att skydda barn och deras rättigheter.
Statsepidemiolog Anders Tegnell befinner sig i frontlinjen i kampen mot covid-19-pandemin. Civilingenjören Linnea Bergman säljer solenergisystem till Afrika för att världens fattiga ska få tillgång till miljövänlig och billig el. De bådaär Årets alumner vid Linköpings universitet. I år är hyllningsceremonin digital och äger rum den 16 oktober.
En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar, enligt en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution. Forskare vid Linköpings universitet har bl a upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr epigenetiska förändringar på hundratals andra platser över hela arvsmassan.
Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet, är först i världen med att installera en helt ny typ av datortomograf i klinisk miljö, med väsentligt högre upplösning och avsevärt mindre stråldoser för patienten.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en molekyl som absorberar energi från solljus och lagrar energin i de kemiska bindningarna i molekylen. Tanken är att molekylen på sikt ska kunna användas till att effektivt fånga in och lagra solenergi för senare bruk. Den aktuella studien har publicerats i Journal of the American Chemical Society, JACS.
I en ny studie har forskare från Linköpings universitet studerat hur det kan ha gått till när det skygga djungelhönset blev till dagens tamhöns. När de under tio generationer avlade på de tamaste djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor och hade lättare att vänja sig vid skrämmande men ofarliga händelser. Fynden kastar ljus över hur domesticeringen kan ha förändrat djur så mycket på kort tid.
Forskning vid Campus Norrköping tilldelas medel genom en unik och långsiktig donation från Stig Wadströms stiftelse. I donationen ingår även att LiU:s forskare och personal får tillgång till en nutidshistoriskt intressant fastighet i centrala Norrköping. Välkommen på en pressträff i familjen Wadströms fastighet, Södra Promenaden 122 i Norrköping den 28 augusti klockan 13.00.
Små partiklar som utsöndras av cancerceller innehåller specifika proteiner som genom ett blodprov kan avslöja cancer i tidigt skede. Detta enligt en ny studie av forskare vid amerikanska forskningscentra, varav en av huvudförfattarna är från Linköpings universitet, och som publicerats i tidskriften Cell.
Ju mer demokratiskt ett land är desto större sannolikhet att politikerna beslutar på samma sätt som i grannländerna, utan närmare analys. Det visar en forskargrupp som studerat politiskt beslutsfattande i corona-krisens inledning. Karl Wennberg och Abiel Sebhatu vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings universitet har publicerat en artikel om politiskt beslutsfattande i PNAS.
Bristen på utbildade lärare i fritidshem är stor. Därför startar Linköpings universitet en ny utbildning där redan yrkesverksamma ska kunna kombinera jobb med studier. Förhoppningen är att bristen på utbildade lärare i fritidshem ska minska.
Arbetsgivare väljer oftare bort jobbansökningar från transpersoner och värst är det inom mansdominerade yrken. Transpersoner verkar dessutom diskrimineras utifrån två olika diskrimineringsgrunder. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Labour Economics.
Forskare vid Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, har tagit fram en enkel mätare för flöden av växthusgaser. Den byggs av billiga och lätt tillgängliga delar och ger data om halter av metan, koldioxid, temperatur och luftfuktighet. Hittills har mätinstrument varit så dyra att samhällets kartläggning av växthusgasutsläpp fått förlita sig på grova modeller.
En forskargrupp under ledning av Daniel Aili, biträdande professor vid Linköpings universitet, har tagit fram ett biobläck för utskrifter av vävnads-liknande material i 3D-skrivare. Forskarna har utvecklat en metod och ett material där cellerna överlever och trivs.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC står lantbruket för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och ses därför av många som en klimatbov. Den slutsatsen bygger dock på ett paradigm som kan ifrågasättas, skriver LiU-forskaren Per Frankelius i en nyligen publicerad artikel i Agronomy Journal.
Indiumnitrid är ett mycket lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.
