Många människor hittar jobb genom sina sociala nätverk och arbetsgivare tenderar att anställa genom nätverk. Nu presenterar forskare vid bland annat Linköpings universitet en tidigare oidentifierad mekanism, den trojanska mekanismen, som visar att nätverksbaserad rekrytering ofta minskar, snarare än ökar, segregation. Tvärtom mot vad man tidigare trott.
Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket leder till mindre biverkningar vid cytostatikabehandling.
Framtida informationsteknologi som utnyttjar elektroners spinn för att bära, bearbeta och överföra information skulle kunna användas i exempelvis kvantdatorer. Forskare har länge strävat efter att få spinnbaserad informationsteknologi att fungera i rumstemperatur. Nu har forskare konstruerat en komponent där information effektivt kan överföras mellan elektronspinn och ljus vid högre temperaturer.
En samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Dessutom skulle det kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande och hur tankesättet kring flyktinginvandring vilar på felaktiga grunder.
Berzelius är nu Sveriges snabbaste superdator för AI och maskininlärning och finns på Nationellt superdatorcentrum vid Linköpings universitet. En donation på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har möjliggjort bygget av den nya superdatorn.
En möjlig källa till förnybar energi i framtiden är att framställa vätgas från vatten med hjälp av solljus. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett material, så kallat nanoporöst kubiskt kiselkarbid, som har lovande egenskaper för att fånga solenergi och klyva vatten för sådan vätgasproduktion. Studien har publicerats i tidskriften ACS Nano.
Risken för att bli mobbad på jobbet är dubbelt så hög om man är född utomlands. För den som kommer från en kultur olik Sveriges är risken ännu högre. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i The International Journal of Human Resource Management.
Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.
Effektiviteten hos solceller kan öka med ett fenomen som kallas singlettfission. Men okända energiförluster i reaktionen har fram till nu stått i vägen. En forskargrupp ledd från Linköpings universitet har lyckats identifiera vad som händer i singlettfission och vart energin tar vägen. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports Physical Science.
Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.
Tidigare var det vanligt att adopterade gjorde återresor till sina födelseländer. Idag görs liknande resor, där hela den adopterades familj reser till födelselandet. En avhandling vid Linköpings universitet har studerat adoptionsåterresor och funnit att det på flera sätt även är föräldrarna som står i centrum.
Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat biosensorer som gör det möjligt att övervaka sockernivåerna i växters vävnad i realtid – något som hittills inte varit möjligt. Informationen från sensorerna skulle kunna hjälpa jordbruket att anpassa produktionen för att klara klimatförändringarna. Resultaten publiceras nu i iScience.
Kan stress leda till hjärtinfarkt? Många skulle nog svara ja, men det vetenskapliga belägget för det är tunt. Nu visar en svensk studie från Linköpings universitet att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av stresshormonet kortisol månaderna innan infarkten. Fynden, som publicerats i Scientific Reports, tyder på att långtidsstress är en riskfaktor för hjärtinfarkt.
Många barn läser serier. Ändå används serier knappast alls i undervisningen. Forskaren Lars Wallner har skrivit en lärobok om serier och hur de kan användas i skolans olika ämnen.
Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi. Kandidatprogrammet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.
Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, spelar en nyckelroll i de processer som skapar obehagskänslor och nedstämdhet i samband med inflammation. Det visar en studie gjord på möss som har letts av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som har publicerats i Immunity, tyder på att mikrogliaceller bidrar till nedstämdhetssymtom vid flera neurologiska sjukdomar och kanske även vid depression.