Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • Svår covid-19 ger negativa effekter på immunförsvaret som varar i minst ett halvår

    Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat.

  • Stort steg närmre stabila högeffektiva perovskit-solceller

    Solceller tillverkade av så kallade perovskiter närmar sig effektiviteten hos traditionella kiselsolceller. Dessutom är de billiga och energisnåla att tillverka. Men problemet har varit dålig materialstabilitet – något forskare vid bland annat Linköpings universitet nu har lyckats överkomma. Resultaten, publicerade i Science, är ett stort steg närmare nästa generations solceller.

  • Ljus gör stabila molekyler reaktiva

    Forskare vid Linköpings universitet har, med hjälp av datorsimuleringar, upptäckt att stabila aromatiska molekyler kan bli reaktiva när de absorberar ljus. Resultaten, som är publicerade i Journal of Organic Chemistry, kan på sikt få tillämpningar inom bland annat solenergilagring, farmakologi och molekylära maskiner.

  • Jordens sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott

    Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år, enligt en studie som forskare vid Linköpings universitet har gjort i samarbete med NASA, USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.

  • Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

    Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation på hur det står till. Nu kan statistiken bli tydligare och mer användbar tack vare att forskare har utvecklat en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

  • Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

    Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.

  • Ny AI-modell ska hitta tidigare okända material

    Den kemiska rymden kan kartläggas i större skala än tidigare med hjälp av en ny AI-modell som tagits fram av en grupp forskare vid Linköpings universitet och Cambridge i England. Rönen publiceras i tidskriften Science Advances.

  • Biokonstruerad hornhinna kan ge blinda synen åter

    Forskare har framställt ett implantat av kollagenprotein från grishud som efterliknar den mänskliga hornhinnan. I en pilotstudie återställde implantatet synen hos 20 personer med en sjukdom i hornhinnan, varav de flesta var blinda före åtgärden. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och LinkoCare Life Sciences AB och publiceras i tidskriften Nature Biotechnology.

  • Ny studie visar att åldrande neutraliserar könsskillnader i hjärnan

    När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Åldersrelaterade förändringar sker hos båda könen, men hanarnas hjärnor feminiseras mer än vad honornas maskuliniseras. Detta enligt en studie gjord av en forskargrupp vid Linköpings universitet. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.
    Att svagare individer inte ha

  • Hjälp att dricka mindre med stöd i mobilen

    En digital intervention i mobilen kan hjälpa den som vill minska sin alkoholkonsumtion. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet, som har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.

  • Expertlista sommar 2022 från LiU

    Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån fästingar, idrottsskador till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester och väder.

  • Humanistdygnet är tillbaka

    Efter ett långt uppehåll är Humanistdygnet tillbaka. Den 17 september kan allmänheten möta forskare, konstnärer, författare med flera som föreläser, visar och samtalar om humaniora och humanism.

  • LiU satsar på forskning om fritidshem

    Det behövs både fler behöriga lärare och mer forskning med inriktning på fritidshem. Linköpings universitet tar nu täten för att lyfta professionen vetenskapligt genom en årlig satsning på 2,2 miljoner kronor under fyra år som ska gå till forskning om fritidshem.

  • Expertlista inför valet 2022

    Den 11 september 2022 är det dags för väljarna att rösta in personer till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Vid Linköpings universitet finns flera forskare som ur olika perspektiv kan kommentera politiska frågor och skeenden. Det kan handla om klimatforskning, migrationsfrågor, mandatfördelning, valdeltagande, lokal demokrati, skolfrågor som betyg och fritt skolval och mycket mera.

  • Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi

    Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.

  • Möjlig mekanism bakom gåtfulla symtom vid covid-19 upptäckt

    Vid allvarlig covid-19 och långtidscovid uppstår ofta rubbningar av blodkoaguleringen. Nu har forskare vid Linköpings universitet upptäckt att kroppens immunförsvar kan påverka spikproteinet på sars-cov-2-virusets yta så att det bildar felveckat protein, så kallat amyloid. Fynden av en möjlig koppling mellan amyloidbildning och symtom vid covid-19 publiceras i Journal of American Chemical Society.

  • Att bli mamma som äldre eller som ensamstående förenat med risker

    Äldre kvinnor, ensamstående kvinnor och kvinnor som får barn med hjälp av assisterad befruktning har större risk att få en komplicerad graviditet och har högre sjuklighet. Även deras barn får i högre utsträckning sjukdomsdiagnoser tidigt i livet. Malin Lindell Pettersson har tittat närmare på hälsan hos dessa grupper i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

  • Nytt ljus över organiska solceller

    För att ställa om till en fossilfri energiförsörjning krävs bland annat effektiva och miljövänliga solceller. Forskare vid Linköpings universitet har kartlagt hur energin flödar i organiska solceller, något som hittills varit okänt. Resultaten kan bidra till mer effektiva solceller och är publicerade i Nature Communications.

  • Forskningsföreläsningar och Povel Ramel inleder akademisk högtid

    Vårens akademiska högtid vid Linköpings universitet inleds med att sju hedersdoktorer föreläser om sin forskning. Fredagen den 20 maj blir det festkonsert med musik av Povel Ramel och Hugo Alfvén och lördagen den 21 maj äras nya professorer och doktorer vid en ceremoni med åtföljande bankett i Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping.

Visa mer