Gå direkt till innehåll
Bilden visar T-celler som känner igen coronaviruset och kan bekämpa infektionen. Varje prick är reaktionen från en T-cell på sars-cov-2-virus. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet
Bilden visar T-celler som känner igen coronaviruset och kan bekämpa infektionen. Varje prick är reaktionen från en T-cell på sars-cov-2-virus. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Pressmeddelande -

Svår covid-19 ger negativa effekter på immunförsvaret som varar i minst ett halvår

Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat.

­– Vi ser att den negativa effekten på immunsystemet är kvar under lång tid efter en svår covid-19-infektion. Immunsystemet påverkas förstås kraftigt när man blir så sjuk i covid-19 att man behöver sjukhusvård, men vi hade inte förväntat oss att effekterna fortfarande skulle finnas kvar 7–8 månader senare, säger Francis Hopkins, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

När immunförsvaret börjar bekämpa sars-cov-2 är flera olika immunceller viktiga. En typ av vita blodkroppar, B-celler, bildar antikroppar som känner igen och binder till specifika delar av viruset, medan olika typer av T-celler hjälps åt med att döda infekterade celler. I den aktuella studien, som har publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, har forskare vid Linköpings universitet undersökt om en allvarlig covid-19-infektion lämnar varaktiga spår på kroppens immunceller.

I studien deltog 46 patienter med covid-19 som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och 31 friska kontrollpersoner. Forskarna har analyserat blodprover som tagits på patienterna vid tidpunkten för inläggning på sjukhus, samt två veckor, sex veckor och 6–8 månader efter sjukhusinläggning. Forskarna har undersökt egenskaper hos patienternas virusspecifika T-celler men också om sjukdomen hade påverkan på T-celler i allmänhet.

– Vi ser en intressant blandning av effekter på T-cellerna i immunförsvaret, där en del av T-cellerna fortfarande är aktiverade efter så lång tid. Andra T-celler däremot är uttröttade och fungerar inte normalt, på sätt som vi annars ser hos patienter med hiv, det vill säga med kronisk virusinfektion. Frågan är: varför är de här effekterna kvar så länge? säger Marie Larsson, professor i virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien.

I början av covid-19-pandemin hjälpte forskarna vid universitetet till med att utveckla tester som sjukvården sedan kunde använda för att analysera patientprover. Tidigt under pandemin var det okänt om olika personers immunförsvar hade olika stark förmåga att bilda antikroppar och om detta i så fall kunde påverka hur svårt sjuka de blev. Men i den aktuella studien hade alla patienterna utvecklat antikroppar mot viruset inom två till tre veckor efter de första symtomen, vilket överensstämmer med vad som har visats i flera tidigare studier.

– Vi ser att alla patienter i vår studie utvecklade antikroppar mot sars-cov-2. Nivåerna av antikroppar började gå ner efter sex månader, säger Melissa Govender, postdoktor i forskargruppen.

Studien har fått finansiellt stöd av SciLifeLab/KAW COVID-19, Vetenskapsrådet och ALF-medel från Region Östergötland och Linköpings universitet.

Artikeln: T cell perturbations persist for at least 6 months following hospitalization for COVID-19, Melissa Govender, Francis Hopkins, Robin Göransson, Cecilia Svanberg, Esaki Shankar, Maria Hjorth, Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Johanna Sjöwall, Sofia Nyström och Marie Larsson, (2022), Frontiers in Immunology, publicerad online 8 augusti 2022, DOI:10.3389/fimmu.2022.931039

För mer information, kontakta:

Marie Larsson, professor, marie.larsson@liu.se, 013-28 29 87

Högupplösta pressbilder på forskarna finns att ladda ner från LiU:s mediabank.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

  • Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1928
    Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1928
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6192 x 4128, 13,7 MB
    Ladda ner
  • Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1923
    Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1923
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5838 x 3892, 10,1 MB
    Ladda ner
  • Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1887
    Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1887
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6056 x 4037, 14,5 MB
    Ladda ner
  • Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1885
    Marie Larsson-virusforskning-2022-LiU-1885
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5868 x 3912, 14,5 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Marie Larsson och hennes kollegor undersöker effekter av covid-19 på immunförsvaret. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet

    Långtidseffekter på det medfödda immunförsvaret efter covid-19

    Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

  • Vid Linköpings universitet finns många pågående och avslutade forskningsprojekt relaterade till covid-19, postcovid och pandemins effekter i samhället. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet

    Expertlista covid-19, postcovid och pandemins effekter i samhället

    Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare vid Linköpings universitet som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.

  • Covid-19-pandemin har gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS jämfört med friska kontrollpersoner. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

    Covid-19 aktiverar flera slumrande virus – särskilt hos ME-patienter

    Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.