Radioaktiva utsläpp från de senaste decennierna kan spåras i havsbottnen. Per Törnquist har i sin avhandling från Linköpings universitet kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i kartor över spridningen av olika radioaktiva ämnen, som kan användas för att bedöma riskerna vid planerade eller oavsiktliga utsläpp av radioaktiva ämnen.
En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.
Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Det visar en studie vid Linköpings universitet där en rad nya omfattande mätning har använts. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens ökande temperaturer och regnmängder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen i en allt snabbare spiral.
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år, enligt en studie som forskare vid Linköpings universitet har gjort i samarbete med NASA, USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.
Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten med hjälp av solens strålar. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU. ”Vi hoppas och tror att våra resultat kan hjälpa de miljoner människor som inte har tillgång till rent vatten”, säger forskningsledaren Simone Fabiano.
När vi dricker ett glas vatten får vi i oss en okänd mängd biprodukter som bildas i reningsprocessen. En stor del av dessa vet vi inte vilka de är. Med avancerad teknik har forskare vid Linköpings universitet dock kunnat detektera nya ämnen – i unika kombinationer för varje vattenverk.
Marina organismer som fäster på båtbottnar har alltid varit ett gissel för sjöfarten. Genom att följa hur larver av havstulpaner går tillväga i sin jakt på lämpliga platser att sätta sig fast, kan forskare vid Linköpings universitet designa ytor som hindrar påväxt – utan giftiga kemikalier.
Många av de data om vattenföroreningar som samlats genom åren i den svenska miljöövervakningen kan vara helt felaktiga, beroende på mätfel. Den upptäckten har gjorts av statistikforskare vid Linköpings universitet. Forskarna blev misstänksamma när de såg exakt samma variationer i fosforhalten i vattenprover tagna på olika ställen i landet, berättar Anders Grimvall, professor i statistik. - I