Gå direkt till innehåll

Kategorier: klimat och miljö

  • Biträdande professor Mattias Hjerpe och universitetslektor Sofie Storbjörk forskar kring hur fastighetsägare kan förebygga översvämningar. Foto: Jonas Roslund

    Översvämningar – så kan fastighetsägare jobba förebyggande

    Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta eget ansvar och är okunniga om vilka förebyggande åtgärder de själva kan göra. Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

  • Forskarna har tagit upp långa provkärnor från havsbotten utanför Studsvik för att kunna spåra när i tiden olika radioaktiva ämnen kommit dit. Foto: Marie Karlsson

    Radioaktivt arv på Östersjöns botten – ett redskap för framtida riskbedömningar

    Radioaktiva utsläpp från de senaste decennierna kan spåras i havsbottnen. Per Törnquist har i sin avhandling från Linköpings universitet kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i kartor över spridningen av olika radioaktiva ämnen, som kan användas för att bedöma riskerna vid planerade eller oavsiktliga utsläpp av radioaktiva ämnen.

  • Radioaktivt kärnavfall – så kan vi hindra att det glöms bort

    Radioaktivt kärnavfall – så kan vi hindra att det glöms bort

    Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk ska förvaras i tillslutna bergrum under 100 000 år. Det kommer att vara farligt under mycket lång tid. Så hur kan vi försäkra oss om att mänskligheten inte glömmer bort att det finns där? Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram ett förslag på hur minnet ska hållas vid liv över generationerna.

  • Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskit-solcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

    Nästa generations solcell är helt återvinningsbar

    I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

  • – Det blir i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till klimatmötena, säger Jonathan Josefsson. Foto: Jonas Roslund.

    Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

    Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet. Allvarligast är ekonomiska hinder som särskilt drabbar dem med sämre socio-ekonomiska resurser och dem med längst avstånd till toppmötena. Därför krävs att FN satsar mer pengar på ungas deltagande, menar en av forskarna bakom studien.

  • Nyplanering av träd kan bidra till att nå målen om minskade metanutsläpp, enligt professor Alex Enrich Prast vid Linköpings universitet.

    Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

    Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature.

  • Energigemenskaper kan vara ett sätt att undvika konflikter kring omställningen till ett mer hållbart samhälle, menar Fredrik Envall.

    Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

    EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från Linköpings universitet. I ett snart avslutat forskningsprojekt lägger de fram förslag på åtgärder.

  • Stockholms klimatmål vilar i hög grad på teknik som kanske visar sig inte kommer att fungera som tänkt, menar forskarna.

    Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

    Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.

  • En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

  • Professor Eva Lövbrand och universitetslektor Anna Bohman på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Klimatomställningens kanariefåglar

    Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

  • Vi måste städa atmosfären på koldioxid, säger Mathias Fridahl, universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

  • Foto: EXTREME-PHOTOGRAPHER

    Expertlista sommar 2023 från LiU

    Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester eller omställningen inför skolstarten.

  • Enligt David Bastviken, professor, är de naturliga kolflödena är på väg att delvis bli antropogena för att de påverkas av den antopogena klimatförändringen. Foto: Charlotte Perhammar

    En ond cirkel – klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

    Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Det visar en studie vid Linköpings universitet där en rad nya omfattande mätning har använts. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens ökande temperaturer och regnmängder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen i en allt snabbare spiral.

  • Trollet på skärmen ingår i stödmaterialet, berättar Ola Uhrqvist. Foto: Jonas Roslund, teckning: Emil Uhrqvist.

    Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

    Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

  • Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet, undersöker en borrkärna av torv i sydöstra Iran. Foto: Vahid Tavakoli

    Klimatförändringar kan ha påverkat civilisationers uppgång och fall i Mellanöstern

    Tydliga växlingar i klimatet och ändrade förutsättningar för jordbruk sammanföll med Persiska rikenas höjdpunkter och nedgång, enligt en internationell studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har undersökt historiska variationer i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år sedan i ett område i Iran. Studien belyser mänskliga samhällens sårbarhet för klimatväxlingar.

  • David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. Foto: Charlotte Perhammar

    Utan fler och bättre mätmetoder kan Parismålet missas

    Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i tidskriften Environmental Research Letters. Svaret är nedslående.

  • Bild: ipopba/iStock

    Experter inom miljö och klimat inför COP27

    Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP27, i Sharm El Sheikh, Egypten, för att bevaka klimatförhandlingarna och arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under klimatmötet.

  • Expertlista energieffektivisering

    Expertlista energieffektivisering

    Vid Linköpings universitet bedrivs bred forskning inom ämnet energi. Här hittar du experter som kan svara på just dina frågor om bland annat energieffektivisering, elpriser eller förnybar energi.

  • Pressinbjudan: Konferens om biogasens roll i samhället

    Pressinbjudan: Konferens om biogasens roll i samhället

    Den 3 till 6 oktober arrangeras Nordens största biogaskonferens – Nordic Biogas Conference – i Linköping. Deltagare från akademi, politik och näringsliv möts för att diskutera det senaste inom biogasforskning och hur biogaslösningar bidrar till att möta samhällets stora utmaningar.

Visa mer