Akustik i klassrum knepigt för elever med nedsatt hörsel

Johan Odelius som nyss doktorerat vid
Luleå tekniska universitet. Foto LTU.

Hörseltekniska hjälpmedel måste vara anpassade till det pedagogiska arbetssättet annars riskerar elever som bara lyssnar via hörselslinga att hamna utanför viktig kommunikation. Det slås fast i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet som handlar om akustik och kommunikation i klassrumsmiljöer

- För att användas behöver de hörseltekniska hjälpmedlen vara väl anpassade till det pedagogiska arbetssättet, säger Johan Odelius som nyligen doktorerat vid Luleå tekniska universitet.

I sin forskning har han kartlagt ljudmiljön i klassrum där elever med hörselnedsättning får undervisning. Han har låtit elever få utvärdra olika hörseltekniska hjälpmedel i ett klassrum där det finns teleslinga.

- Eleverna tyckte å ena sidan att det var lättare att höra vad någon sade med hjälp av slingan, men å andra sidan så försämrades möjligheten att höra vad som sades och hände runtomkring, säger han.

Av hans undersökning framgår att eleverna tycker att båda aspekterna är viktiga och de gjorde helt enkelt kompromisser för att försöka få del av allt. De beskriver hörselslingan som en kanal för själva undervisningen och att övrig kommunikation sker helt utan hörseltekniska hjälpmedel.

- Elever som lyssnar bara via slingan riskerar att hamna utanför viktig kommunikation i klassrummet, säger Johan Odelius.

Hans slutsats av forsningen är att de hörseltekniska hjälpmedlen behöver vara väl anpassade till det pedagogiska arbetssättet och att det är viktigt att eleverna har möjlighet att göra individuella val. Två verktyg för att kunna testa nya tekniska lösningar och som Johan Odelius belyser i sin avhandling, är akustisk modellering som analyserar uppmätt ljud och auralisering som visar ljudets karaktär.