Trots att hälseneruptur drabbar väldigt många så har forskningen om senor inte varit särskilt omfattande. Men nya upptäckter har bidragit till att förhoppningarna om att kunna hitta bättre behandlingsmetoder nu ökar. Ett anslag om 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som kommer att hjälpa forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Hösten 2018 invigdes Lundbergslaboratoriet för njurforskning i Göteborg. Satsningen möjliggjordes av 27 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse. Genom att samla både kompetens och tekniska resurser kan Lundbergslaboratoriet för njurforskning nu bidra till ny kunskap om orsakerna bakom njursjukdom och möjliggöra utveckling av nya läkemedel.
Många som drabbas av artros i ett knä har tidigare skadat en menisk. Därför studerar Patrik Önnerfjord meniskens roll i sjukdomsprocessen som leder till knäartros. Han hoppas kunna hitta metoder för tidig upptäckt av sjukdomen och göra det möjligt att bromsa sjukdomens utvecklingsförlopp. Forskningen bedrivs i hög grad baserad på modern teknik.
Genom att utsätta cancertumörer för värme är det möjligt att dels ta död på tumörvävnad dels öka effekten av strålning och cytostatika. Hana Dobsicek Trefna utvecklar en metod, baserad på värme från mikrovågor, för behandling av hjärntumörer, i första hand hos barn. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till komponenter och teknik som tar hennes forskning till nästa steg.
Behandling av cancer har utvecklats mycket framgångsrikt de senaste decennierna. Många patienter drabbas dock av tunga biverkningar efter behandlingarna. En sådan är infertilitet. Kenny Rodriguez-Wallberg vill göra det möjligt för dem som drabbats av svår sjukdom att kunna få barn. 1,8 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som kan bidra till att patienterna snabbare
Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män att drabbas av Alzheimers sjukdom. Ivan Nalvarte studerar östrogenets roll i sammanhanget och siktar på att hitta biomarkörer som kan göra det möjligt att screena kvinnor i riskgrupper. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse används till ny teknik vars förmåga att få fram mycket information ur ett enkelt blodprov gör stor skillnad.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2023 års anslag fördelas närmare 36 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar; cancer, ortopedi och njursjukdomar.
Rikard Landberg utvecklar nya metoder för analys av D-vitamin i blod- och fettvävnadsprover. Därmed förbättrar han andra forskares möjligheter att studera D-vitaminets betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar samtidigt som han stärker utvecklingen inom precisionsmedicin. Med finare analysmetoder kan mer information hämtas från värdefulla blod- och fettvävnadsprover som sparats under lång tid.
Professor Eva Angenete och hennes forskargrupp vill bidra till ökad livskvalitet och längre överlevnad för patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Ett nytt mikroskop, inköpt med medel från Lundbergs Forskningsstiftelse, bidrar till att forskarna snabbare kan få fram kunskap som möjliggör mer individualiserade och därmed bättre behandlingar.
Att det finns en koppling mellan tarmens slemhinnor och cancer i tjock- och ändtarmen har man känt till ganska länge. Slemhinnorna verkar skydda mot cancer. George Birchenough vill ta reda på hur det skyddandet systemet fungerar och kontrolleras. På sikt hoppas han kunna utveckla möjligheter att stärka slemhinnan och därmed motverka uppkomsten av cancer i tarmen.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse stöttar forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Sedan 1982 då stiftelsen grundades har sammanlagt 1 014 miljoner kronor delats ut till svensk forskning och sjukvård. Anslagen går främst till teknisk forskningsutrustning och apparatur. 15 juni är sista ansökningsdag för 2023 års anslag.
De flesta som drabbas av ledgångsreumatism blir hjälpta av tillgängliga läkemedel. Men det finns patienter som inte svarar på de vanliga behandlingarna. Cristina Maglio vill kunna identifiera de patienterna i ett tidigt skede så att de kan få rätt behandling från början. Dessutom vill hon utveckla nya behandlingar.