15 juni är sista ansökningsdag för forskningsanslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har stiftelsen delat ut cirka 1,1 miljarder kronor till svensk forskning och sjukvård. Anslagen går främst till teknisk forskningsutrustning, bland annat inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Den 15 juni är sista ansökningsdagen för 2025 års anslag.

Genom åren har sammanlagt 623 anslag beviljats för 1 093 miljoner kronor. Förra året delade stiftelsen ut 43 miljoner kronor till 17 olika anslagstagare. Forskare lyfter i intervjuer fram stiftelsens betydelse för möjligheten att köpa ny apparatur, en möjlighet som ofta är svår att få på annat håll.

– Vi ser att behovet av teknisk apparatur är stort för att forskare ska kunna göra nödvändiga framsteg inom sin forskning. Vi ser därför fram emot att ta del av årets ansökningar, det brukar vara gott om angelägna projekt, säger Christina Backman, ordförande för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

Information om hur ansökan går till finns på vår hemsida.

Tre av mottagarna från förra året berättar om vad anslaget betytt:

1. Lund Biomedical Imaging Center (LBIC) fick förra året ett anslag på 2,6 miljoner kronor, som användes till inköp av två toppmoderna prekliniska imaging-modaliteter, en PET/CT och en SPECT/CT-kamera.

– Denna investering är strategiskt viktig för att stärka vår forskningsinfrastruktur. De nya kamerasystemen kommer att accelerera vår forskning och bidra till utvecklingen av nya diagnostiska metoder och behandlingar för en rad sjukdomar. Anslaget från stiftelsen möjliggjorde en snabb upphandling av båda systemen samtidigt. Vår tidigare utrustning hade nått slutet av sin livslängd, och det var därför av yttersta vikt för oss att snabbt få ny utrustning på plats, säger Pia Sundgren, professor, överläkare och biträdande föreståndare vid LBIC.

2. Marie Lagerquist, professor i molekylär endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, fick förra året 3,9 miljoner kronor i anslag för att undersöka hur östrogenets positiva effekter på benmassan kan nyttjas för att motverka benskörhet, utan att orsaka allvarliga biverkningar. Anslaget gick till att köpa in en flödescytometer.

– Flödescytometern blir avgörande för att kartlägga östrogenets benskyddande mekanismer och kan därmed bidra till framtagandet av nya behandlingar mot benförlust. Den kommer också att vara till stor nytta för andra forskargrupper med liknande fokus inom skelettforskning. Stiftelsemedlen är mycket viktiga för att kunna köpa in apparatur. För forskningsframsteg krävs både kompetenta forskare och avancerad utrustning, säger Marie Lagerquist.

3. Xingqi Chen, universitetslektor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet, vars forskarteam analyserar hur genetik och epigenetik samverkar för att utveckla cancer, har köpt in ett avancerat mikroskop. Detta mikroskop ska utforska sambandet för att kunna nå nya insikter om hur cancer utvecklas och möjligheterna att motverka det. Utrustningen har finansierats med 1 miljon kronor från stiftelsen. Xingqi Chen betonar sin tacksamhet för stiftelsens avgörande stöd. Det nya mikroskopet kommer att vara tillgängligt för forskare inom institutionen och även för andra forskargrupper i Sverige som har intresse av tekniken. Detta främjar samarbete och utbyte av kunskap inom cancerforskningen.

– Att få finansiering för specifik forskningsutrustning är ofta svårt. Den här stiftelsens fokus på att finansiera just den utrustning vi behöver är otroligt värdefull. Utan det här bidraget hade projektet inte kunnat genomföras. Vi hoppas att vår forskning kan bidra med nya insikter och att våra metoder på sikt kan leda till bättre diagnostik i samarbete med kliniska kollegor, säger Xingqi Chen.