Med medicinska och tekniska framsteg lever vi allt längre och återhämtar oss från sjukdomar och olyckor som tidigare var svåra att överleva. Men när kroppen når sina gränser behövs ibland "reservdelar" för att vi ska kunna behålla en aktiv livsstil när vi blir äldre. Anders Palmquist leder ett projekt för att utveckla innovativa implantat som förbättrar läkning och livskvalitet hos patienter.
Osteoporos, benskörhet, är en skelettsjukdom som drabbar många äldre – cirka varannan kvinna och var tredje man. Sjukdomen medför också betydande samhällskostnader. Vid Sahlgrenska akademin pågår ett forskningsprojekt som undersöker hur östrogenets positiva effekter på benmassan kan nyttjas utan att orsaka allvarliga biverkningar.
Höft- och knäledsproteser utvecklas hela tiden tack vare uppföljande studier av patienter som fått en ny höft- eller knäled. På gång- och rörelselaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset analyseras patienternas rörelsemönster både före och under lång tid efter operation. 1,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till modern videoteknik och mjukvara baserad på AI.
Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med över en miljard kronor till medicinsk forskning. Inom ramen för 2024 års anslag fördelas 43 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, främst inom de forskningsområden som stiftelsen i första hand gagnar; cancer, ortopedi och njursjukdomar.
Det är väl känt att fysisk aktivitet och bra kost är viktiga förutsättningar för god hälsa. Ändå är det väldigt svårt för många att ändra på ohälsosamma vanor. Professor Mats Börjesson och docent Daniel Arvidsson vill stärka människors förmåga att förändra beteende avseende kost och fysisk aktivitet.
Med en kommande studie vid Carlanderska sjukhuset i Göteborg vill man visa att det är möjligt att radikalt minska antalet frakturer som sker på grund av benskörhet. Ett anslag om 1,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har använts till inköp av modern utrusning för bentäthetsmätning vars tydliga bilder kan stärka patientdialogen.
Trots att hälseneruptur drabbar väldigt många så har forskningen om senor inte varit särskilt omfattande. Men nya upptäckter har bidragit till att förhoppningarna om att kunna hitta bättre behandlingsmetoder nu ökar. Ett anslag om 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som kommer att hjälpa forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Hösten 2018 invigdes Lundbergslaboratoriet för njurforskning i Göteborg. Satsningen möjliggjordes av 27 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse. Genom att samla både kompetens och tekniska resurser kan Lundbergslaboratoriet för njurforskning nu bidra till ny kunskap om orsakerna bakom njursjukdom och möjliggöra utveckling av nya läkemedel.
Många som drabbas av artros i ett knä har tidigare skadat en menisk. Därför studerar Patrik Önnerfjord meniskens roll i sjukdomsprocessen som leder till knäartros. Han hoppas kunna hitta metoder för tidig upptäckt av sjukdomen och göra det möjligt att bromsa sjukdomens utvecklingsförlopp. Forskningen bedrivs i hög grad baserad på modern teknik.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2023 års anslag fördelas närmare 36 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar; cancer, ortopedi och njursjukdomar.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse stöttar forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Sedan 1982 då stiftelsen grundades har sammanlagt 1 014 miljoner kronor delats ut till svensk forskning och sjukvård. Anslagen går främst till teknisk forskningsutrustning och apparatur. 15 juni är sista ansökningsdag för 2023 års anslag.
De flesta som drabbas av ledgångsreumatism blir hjälpta av tillgängliga läkemedel. Men det finns patienter som inte svarar på de vanliga behandlingarna. Cristina Maglio vill kunna identifiera de patienterna i ett tidigt skede så att de kan få rätt behandling från början. Dessutom vill hon utveckla nya behandlingar.
Att med hjälp av 4D-printning framställa naturligt ben och brosk och därigenom kunna hjälpa både de vars frakturer inte läker och tusentals artrospatienter – det är visionen för Anders Aspberg, Deepak Raina och Magnus Tägil. Deras olika kompetenser från klinisk ortopedi och forskning om vävnader, biomaterial, ben och brosk kompletterar varandra i det forskningsprojekt som nu effektiviseras.
Möjligheten att behandla ledgångsreumatism har utvecklats mycket på senare år, men 30–40 procent av de som drabbas av sjukdomen svarar inte på de moderna behandlingarna. Ett anslag om 3,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse stärker nu forskning som syftar till att utveckla mer precisa läkemedel. Pengarna går till ny teknik för preparering av vävnadsprover.
Alexandra Stubelius utvecklar nanomediciner – läkemedel baserade på nanopartiklar som gör nytta på rätt ställe utan att ge biverkningar. Nu studerar hon hur sådana läkemedel kan hjälpa patienter med artros. I dagsläget saknas effektiv behandling för artros – en sjukdom som 25 procent av alla svenskar över 50 år har.
Inför operationer av felläkta handleder och barns missbildade underarmar planeras ingreppen med hjälp av vanliga röntgenbilder. Dessa ger förhållandevis lite information till kirurgen vilket bidrar till att operationerna blir oförutsägbara och långvariga. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till apparatur för virtuell planering av handledsoperationer.