Nytt 3D-mikroskop stärker benforskningen i Göteborg

Osteoporos, benskörhet, är en allvarlig folksjukdom som leder till stort patientlidande, ökade vårdkostnader och hög frakturrisk i Sverige. Vid Sahlgrenska akademin pågår ett forskningsprojekt om att hitta nya specifika biomarkörer och läkemedelsmål för frakturer. Tack vare ett anslag på 3,3 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har forskargruppen kunnat investera i ett 3D-mikroskop med laserfunktioner. Denna nya teknik förväntas ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer och snabba på utvecklingen av nya behandlingar.

Det nya 3D-mikroskopet möjliggör en omfattande inblick i hur celler kommunicerar och interagerar med varandra. Med hjälp av olika lasrar kan specifika proteiner och RNA-molekyler markeras med olika färger, vilket möjliggör en detaljerad kartläggning av cellernas inbördes förhållanden och funktion i tre dimensioner.

– Traditionellt har vi varit begränsade till tvådimensionella snitt, vilket gör det svårt att fullt ut förstå komplexiteten i cellulära nätverk. Med detta 3D-mikroskop kan vi visualisera hur celler kommunicerar med varandra via RNA och proteiner, samt hur deras avstånd påverkar denna kommunikation. Detta kommer att leda till en djupare förståelse för mekanismerna bakom benmassa och frakturrisk, och bidra till att identifiera nya läkemedelsmål, säger Claes Ohlsson, professor, överläkare och avdelningschef för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin. I dessa studier samarbetar Claes Ohlsson med professor Andrei Chagin, som är en pionjär inom avancerade 3D-tekniker.

Forskningen fokuserar även på att identifiera nya specifika biomarkörer för frakturrisk. Genom att analysera stora mängder data och använda proteomik (studiet av proteiner) och metabolomik (studiet av metaboliter) och metagenomik, kan forskarna mäta upp till tusentals proteiner samtidigt i blodprover.

– Proteomiken är viktig. Den ger oss en aktuell bild av en individs hälsostatus, till skillnad från genetiken som endast speglar vad man föddes med. Våra studier har visat att om man lägger till proteomiska biomarkörer får man en förbättrad precision i att förutsäga frakturrisk jämfört med befintliga metoder. Detta skulle kunna införas kliniskt relativt snabbt, möjligen inom något år, om vi kan få till samarbete med bioteknikföretag som kan skala upp detta. Vårt mål är att ta stora vetenskapliga kliv som snabbt kan översättas till direkt nytta för patienterna. Lundbergsstiftelsens bidrag är viktigt för att vi ska kunna uppnå detta, säger Claes Ohlsson.

Anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har inte bara möjliggjort inköp av mikroskop, utan tidigare även investeringar i kraftfulla datorsystem för att hantera stora datamängder som genereras, samt ny molekylärbiologisk utrustning för att ytterligare stärka laboratoriets kapacitet.

– Vi är otroligt tacksamma för det långsiktiga stödet från Lundbergsstiftelsen. Jag har haft turen att få god finansiering för personal från andra organisationer, då är Lundbergsstiftelsens bidrag avgörande för att vi ska kunna investera i den avancerade utrustning vi behöver. Det ger oss en klar konkurrensfördel, särskilt inom den translationella forskningen som vi bedriver här i Göteborg, säger Claes Ohlsson.

Fakta: Osteoporos är en folksjukdom som drabbar en åldrande befolkning och orsakar stort lidande och betydande samhällskostnader, särskilt med tanke på den höga mortaliteten vid höftfrakturer. Sverige och Norge tillhör de länder i världen med högst frakturrisk, vilket understryker vikten av denna forskning.