När krävs ombesiktning efter en underkänd slutbesiktning?

När krävs ombesiktning efter underkänd slutbesiktning?

En slutbesiktning avslutar entreprenaden och avgör om arbetet kan godkännas. En oberoende besiktningsman leder mötet, jämför resultatet med kontraktet och dokumenterar sina iakttagelser. Om utlåtandet visar underkänd status uppstår den praktiska frågan: när måste en ny besiktning genomföras? I dessa sammanhang hanteras ombesiktning som ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”.

Vad betyder ett underkännande?

Vid slutmötet presenterar besiktningsmannen ett utlåtande där varje fel listas med eventuell åtgärdsrekommendation och tidsram. Utlåtandet blir därmed kartan som visar vad som måste rättas innan entreprenaden kan tas i bruk. Mindre brister kan godtas utan ny kontroll, medan fel som påverkar funktion, säkerhet eller kontraktsenlighet hindrar godkännande. När dessa fel finns kvar efter avhjälpande krävs ofta ombesiktning, som då sker genom ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”.

När blir ombesiktning nödvändig?

En ny besiktning utlöses när felens art gör att entreprenaden fortfarande är osäker att använda eller inte uppfyller avtalet. I praktiken sker detta som ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”, beroende på överenskommelse och omfattning. Vanliga exempel är:

• funktionsbrister i el eller VVS

• brister i redovisad slutdokumentation

• driftproblem i hissar eller styrsystem

• tydliga avvikelser från avtalade material

• säkerhetsrisker som rör bärande konstruktion, brandskydd eller fuktskydd

Om utlåtandet anger att felen ska vara avhjälpta och kontrollerade på plats räcker det inte med foto eller intyg. Då kräver besiktningsmannen personlig närvaro för att bedöma resultatet. Samma sak gäller när flera mindre fel tillsammans riskerar att påverka helhetsintrycket. En enstaka detalj kan ibland styrkas administrativt, men omfattande eller sammanhängande brister talar för ombesiktning i form av ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”.

Så hanterar du tiden fram till ombesiktning

Efter ett underkännande följer en period där entreprenören åtgärdar punkterna i utlåtandet. Parterna bekräftar sedan vad som är gjort genom driftintyg, foton eller provningsprotokoll. Redan vid slutmötet bör man enas om hur verifieringen ska ske och vem som ansvarar för samordningen. Den som leder uppföljningen tjänar på att läsa igenom utlåtandet tillsammans med kontrollplan och kontrakt så att ingen uppgift faller bort.

Praktiskt är det klokt att skapa en enkel matris där varje fel kopplas till ansvarig, åtgärd, tidsfrist och verifieringsform. Med en tydlig prioritering undviker man att kosmetiska arbeten utförs innan bakomliggande funktion är säkerställd. Entreprenören ska känna till omfattningen av sin egen entreprenad och låta den kunskapen vara en röd tråd genom hela projektet. Vanligt förekommande anmärkningar rör ytskikt, injusteringar och dokumentation. Mönster i sådana anmärkningar kan ge vägledning för resursplaneringen.

Går det att slippa ombesiktning?

I vissa projekt kommer parterna överens om att verifiera avhjälpande genom riktad kontroll eller skriftligt underlag. Metoden passar mindre brister där funktionen är enkel att visa, till exempel utbyte av en dörr som kan fotograferas och kompletteras med leveransintyg. När det gäller bärande konstruktion, täthet, brandskydd eller komplexa installationer ger en fysisk ombesiktning den trygghet som krävs och genomförs då som ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”. Många väljer därför att anlita en byggkonsult som samlar in bevis och säkerställer spårbarhet så att alla beslut dokumenteras.

Roller, ansvar och tydliga beslut

Beställare, entreprenör och besiktningsman behöver en gemensam bild av vad som ska vara klart inför ombesiktningen. Startmötet sätter tonen, men lika viktigt är samordningen efteråt. Upprätta en öppen kanal för frågor, håll korta svarstider och samla alla underlag i en tydlig struktur. Entreprenören ska känna till omfattningen av sin egen entreprenad och låta detta vara en röd tråd genom hela projektet. Otydligt ansvar leder lätt till följdfel och förseningar, något som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för både tid och kostnad.

Vid beslut om ombesiktning bör du:

1. Utgå från besiktningsutlåtandet och identifiera fel som påverkar godkännande.
2. Bestäm om uppföljningen ska ske som ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning”.
3. Säkerställa att åtgärderna tar bort grundorsaken, inte bara symptomet.
4. Verifiera funktion i drift, särskilt för tekniska system.
5. Samla intyg, provningsresultat och foton i ett gemensamt arkiv.
6. Dokumentera tidigt om en punkt ska kräva ombesiktning eller inte.

Med strukturerad dialog och heltäckande underlag blir ombesiktningen - som ”ny slutbesiktning” eller ”fortsatt slutbesiktning” - ett kort och tydligt avslut på byggskedet istället för en utdragen process.