Gå direkt till innehåll
Pandemin har skadat bilden av Putin som Rysslands starka man.
Pandemin har skadat bilden av Putin som Rysslands starka man.

Nyhet -

”Bilden av Putin som en handlingens man har fått sig en törn”

Hela det politiska systemet i Ryssland vilar på Putin. Den förmedlade bilden är att ingen annan än han kan göra jobbet. Men förr eller senare måste han gå. Vad händer då? Dilemmat skildras i den högaktuella boken ”The Putin Predicament” av professor Bo Petersson.

Är det Putins dilemma, eller dilemmat med Putin?
– Det är Putin själv som är dilemmat. Han är garanten för regimen, men han är också problemet då den legitimitet som hela regimen vilar på ligger på honom som person. Ingen annan ledande politiker har den trovärdigheten. Därför kan ingen i etablissemanget ersätta Putin som det ser ut idag.

Varför kan ingen ersätta Putin?
– Han har aldrig identifierat någon kronprins. Han har heller aldrig släppt fram någon annan på scenen. Vid något tillfälle har han sagt att han tänkt på frågan om sin efterträdare sedan han tillträdde år 2000, men tydligen har han inte kommit fram till något än. Efter fjolårets förändring i konstitutionen har Putin dessutom möjlighet att sitta kvar till 2036.

Vad betyder legitimitet utanför det demokratiska systemet?
– Begreppet tar sikte på att styret upplevs som rätt och riktigt av folket. Men i auktoritära politiska system handlar det inte om att upprätthålla demokratiska ideal utan om att ge folket ett visst välstånd, stabilitet, ordning och reda.

Hur står sig Putin jämfört med historiens ryska ledare?
– I landet finns traditionellt en opinion som värdesätter en stark ledare. Den rollen uppfyller Putin väl. I valet mellan demokrati och stabilitet väljer man stabilitet. Putin bygger på arvet från Peter den Store, men också andra. Ju längre tiden har gått sedan Stalins skräckvälde väljer många att främst tänka på den perioden som en tid av ordning och reda.

Jämfört med sin föregångare, Boris Jeltsin?
– En stor del av grunden för mytbildningen kring Putin var att det var han som återupprättade stormakten, började uppträda som det anstår rysk president samt gjorde Ryssland respekterat och fruktat igen. Jeltsins svaghet blev Putins styrka, ur kaoset under Jeltsin föddes Putins ordning. Om det inte varit så oroliga år under 1990-talet hade det inte funnits förutsättningar för Putins långa styre. Decenniet präglades av kaos, instabilitet och allmän oreda, men var också den ryska demokratins bästa stund. Den senare aspekten har tyvärr glömts bort idag.

Varför denna längtan efter ordning och reda?
– Myten om återkommande Stora Oredor är stark i Ryssland. Det handlar om tider av instabilitet som tar slut genom att en stark ledare kastar ut inkräktarna och enar folket. Jeltsin-åren har i Putinregimens retorik utpekats som den senaste Stora Oredan. Det är bland annat på den myten som han byggt sitt förtroendekapital. Myten fanns före Putin, men han har skickligt utnyttjat den.

Hur har pandemin påverkat Putin?
Föreställningen om Putin som en god nutida tsar och en man som får saker och ting gjorda har fått sig en törn. När han inte visar sig utan gömmer sig i sin bunker och har möten på Zoom, blir dynamiken inte densamma. Kontrasten mot den unge och dynamiske oppositionsledaren Navalnyj gör att Putin framstår som en gammal man.

Har det påverkat hans förtroende?
I april och maj 2020 hade Putin rekordlåga förtroendesiffror. Då uttryckte 59 procent gillande för presidenten i mätningar. Det är höga siffror om man jämför med USA och Frankrike, men samtidigt är kritiker mindre benägna att uttala sig fritt och svarsfrekvensen låg. Förändringarna över tid är intressanta att studera. Riktigt höga siffror, uppemot 90 procent, hade Putin efter annekteringen av Krim.

Är Navalnyj ett hot mot Putins presidentskap?
– Navalnyj sitter i fångläger och hans organisation är sönderslagen. Just nu ligger oppositionen i spillror och Navalnyj som person är oskadliggjord. Men den slagkraftiga kritik han har formulerat kommer att leva kvar i samhället och växa sig starkare någon gång igen, inte minst som Putin blir äldre och tröttare.

Nästa år fyller Putin 70 år. Vad händer när han går?
– Det krävs en ny politisk kraft som kan erbjuda den karismatiska legitimering som Putin har stått för men nu börjar tappa. Om en sådan person inte träder fram lär regimen förr eller senare svara med våld för att upprätthålla systemet.

Kontakt: Bo Petersson, professor i statsvetenskap och tillsammans med professor Karina Vamling verksamhetsledare för forskningsplattformen RUCARR - Russia and the Caucasus Regional Research vid Malmö universitet, 040-6657395, bo.petersson@mau.se.

För recensionsex, kontakta förlaget. Se även kontaktperson nedan.

Ämnen

Taggar

Regioner

Presskontakt

Ellen Albertsdóttir

Ellen Albertsdóttir

Presskontakt Kommunikatör 070 083 14 20

Relaterat material

Relaterade nyheter

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet
205 06 Malmö
Sverige