Forskning ska beskriva Svarta Pantrarnas tid i Skandinavien

Skandinavien hade tidigt kopplingar till det nätverk som den amerikanska medborgarrättsorganisationen Svarta Pantrarna byggde upp internationellt. I Stockholm bildades en stödkommitté, i Malmö en lokalavdelning. Hur detta utbyte under några år runt 1970 såg ut, blir nu föremål för ett forskningsprojekt.

– Svarta pantrarna hade ett behov av att i andra länder berätta om sina erfarenheter av rasism i USA. De hade ett par aktiva år i Skandinavien, cirka 1969-71 , säger Robert Nilsson Mohammadi, universitetslektor i historia.

Tillsammans med professor Mats Greiff ska han nu forska om Skandinavien som en arena för Black Panther Party, som det hette i USA, en socialistisk organisation som arbetade för afrikan-amerikaners rättigheter. I projektet ska de studera detta utbyte mellan den skandinaviska 68-rörelsen och Svarta pantrarna som tog form genom Black Panther Party Solidarity Committe. Enligt Robert Nilsson Mohammadi tog det sig inte samma uttryck som andra solidaritetsrörelser vid samma tid.

– Medan exempelvis Vietnamrörelsen organiserade sig för att stötta en rörelse i en annan del av världen, uppfattade sig BPP Solidarity Committe som del av BPP. Det var framförallt afrikan amerikaner som bodde utomlands som upprättade de här kontakterna med BPP, säger Robert Nilsson Mohammadi.

Under ett par år var utbytet intensivt. Danskar och svenskar blev aktiva i rörelsen. 1969 åkte en av BPP:s grundare, Bobby Seale, på turné genom Sverige, Danmark och Finland, och efter det inrättades solidaritetskommittéer i Stockholm och Köpenhamn. Runt 1970 var intresset för BPP i Skandinavien stort: texter översattes, delegationer bjöds in till bland annat Moderna museet och grundaren Huey P Newton talade på skolor och universitet.

Fokus i Greiffs och Nilsson Mohammadis projekt kommer att ligga på BPP:s aktiviteter i Skandinavien, aktiviteter som gjordes i solidaritet med BPP och på enskilda pantrars erfarenheter av exilen i Skandinavien.

– Hur gick det? Vad lärde de sig av tiden med kontakt med Skandinavien? säger Robert Nilsson Mohammadi.

Robert Nilsson Mohammadi ser likheter mellan BPP kamp och dagens Black lives matter-rörelse, som också lett till solidaritetsaktioner utomlands. Han menar att BPP var tidigt ute med att se att människor från arbetarklass oftare rasifieras.

– Det är tydligt i dag att människor från arbetarklass oftare drabbas av rasism. Den frågan har inte tillräckligt tydligt tagits an av vänstern, men BPP såg tidigt den här kopplingen mellan klasskamp och rasim.

Kontakt: Robert Nilsson Mohammadi, universitetslektor i historia, 040-6657003, robert.mohammadi@mau.se