Gå direkt till innehåll
Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket i Stockholm är det största en enskild svensk lämnat efter sig. Här återfinns bland annat barns teckningar och brev som skickats till Astrid Lindgren. Foto: Jens Östman, KB (CC BY 2.0)
Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket i Stockholm är det största en enskild svensk lämnat efter sig. Här återfinns bland annat barns teckningar och brev som skickats till Astrid Lindgren. Foto: Jens Östman, KB (CC BY 2.0)

Nyhet -

Pippi Långstrump såldes under disk i DDR

Det är tjugo år sedan Astrid Lindgren gick bort. Bilden av den mysiga sagotanten lever stark. ”Astrid Lindgren var så mycket mer än så. Hon var förläggare, förlagsredaktör och författare, som marknadsförde sina egna böcker. Astrid Lindgren var en god strateg och driven affärskvinna”, säger Lisa Källström, bildretoriker som forskar om Pippi Långstrump.

Lisa Källström är nu i startgroparna för två forskningsprojekt som tar avstamp i den älskade barnbokskaraktären. Det ena projektet, om Pippi i DDR finansierat av Östersjöstiftelsen, driver hon tillsammans med en historiker, Ines Soldwisch. Det andra projektet finansierat av Ridderstads stiftelse, som har fokus på förlagsarbetet och drivs tillsammans med Petra Bäni Rigler, handlar dels om Pippi, dels om Elsa Beskows ”Putte i Blåbärsskogen”. Dessutom skrev Lisa Källström sin avhandling vid Lunds universitet om Pippi Långstrump.

Det är Pippi för hela slanten.

Varför detta intresse för Pippi Långstrump?

– Mina kollegor i Tyskland tycker det är roligt att jag är en rödhårig svenska som skriver om Pippi Långstrump. För mig började det med min förvåning när jag som barn kom till en tysk bokhandel och upptäckte fem olika visualiseringar. Många av oss svenskar ser Pippi i Ingrid Vang Nymans version. Sedan dess har hon visualiserats på olika sätt runt om i världen. Jag tycker det är en intressant påminnelse om att vi alla ser på världen med olika blickar beroende på vårt kulturella bagage.

Hur skildrar Astrid Lindgren själv Pippi Långstrump?

– Enligt Astrid Lindgren var Pippi rödhårig med flätor. Hon har klänning, men hon beskriver inte hur lång eller kort den är. Hon beskriver strumporna, men inte om de sitter uppe med strumpeband eller inte. Skorna är för stora, skriver Astrid, men hur? Det får illustratören tolka. Att flätorna står rakt ut står heller ingenstans.

– I den första västtyska versionen ligger Pippis flätor ned sedesamt och hon är en prydlig flicka. I Frankrike är Pippi inte rödhårig utan blond. Det franska förlaget menade också att inga barn skulle tro på att Pippi lyfter en häst. Franska barn vet att detta inte går, de har upplevt krig och var till skillnad från svenska barn inte naiva, menade förlaget. I stället lyfter Pippi en ponny, för det var mer trovärdigt?

Nu studerar du Pippi i DDR – hur kommer det sig?

– Det politiska runtomkring Pippi Långstrump är intressant. När kommer hon, och när kommer hon inte? Varför tar det så lång tid i vissa länder? Just i DDR är jag särskilt intresserad av att barnlitteraturen blev den ventil man hade för att utrycka det man inte kunde uttrycka i vuxenlitteratur. Ändå kom hon inte till DDR förrän 1975, trettio år efter att böckerna gavs ut i Sverige. Hon ansågs provokativ, kom i liten upplaga och såldes under disk till partilojala. Att DDR ändå gav ut Pippi berodde på viljan att ha en god relation till Sverige.

– Men även om boken var svårtillgänglig kunde man se Inger Nilsson på västtysk teve om man skruvade teveantennen på rätt håll i vissa regioner.

Du studerar även östtyska barns brev till Astrid Lindgren?

– Barnen som skrev till Astrid Lindgren hade ofta föräldrar som var mer västorienterade och tog risker. Astrid Lindgren fick också brev där det beskrivs hur hennes böcker smugglats över gränsen, genom dubbelfoder i handväskan eller bildörrar. Barnen drömmer om Pippi Långstrump-landet som är så nära, men ändå så långt borta, då gränsen är stängd. Ett barn skriver sina två första brev från Östtyskland, och det tredje från Västtyskland, då familjen lyckats fly. Nu försöker vi hitta Astrid Lindgrens svar till barnen.

Hur skiljer sig bilden av Pippi här jämfört med till exempel Östeuropa?

– Visualiseringar i forna Östeuropa är så fantastiska. Barnböcker hos oss har en tendens att rubriceras som populärkultur. Men barnlitteratur i forna öst togs på allvar. Det var kända och etablerade illustratörer som också illustrerade Pippi.

Vad betydde bilden för Astrid Lindgren själv?

– Om bilden varit viktigare för henne hade Vang Nymans illustrationer varit kvar. Det tyder på hur hon såg på text respektive bild. Bilden sågs mer som dekoration. När utländska förlag inte ville ha Vang Nymans illustrationer så sålde man bara texten. På senare tid har förlaget Rabén & Sjögren dock försökt marknadsföra Pippi med Ingrid Vang Nymans illustrationer och allt fler går tillbaka till dessa.

– Över filmatiseringarna vakade däremot Astrid Lindgren som en hök. Detta efter den första, nu bortglömda, Pippifilmen från 1949 då Pippi spelades av en 26-årig kvinna som satt i knäet på pappa Efraim. Det blev lite udda.

Kontaktuppgifter till Lisa Källström

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Hanna Rydén

Presskontakt Kommunikatör

Relaterat innehåll

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige