Antirasistiska Möllan lever i berättelserna

Möllevången i Malmö. En stadsdel, en plats men också så mycket mer. ”Möllan” är även en berättelse och ett samlingsnamn för en inkluderande, antirasistiskt och antisexistisk hållning, enligt forskaren Christina Hansen som följt aktivistmiljöer i området.

–Folk kan säga ”jag bor på Möllan” fast de inte gör det rent geografiskt. De gör det i hjärtat och identifierar sig med en idé om platsen, säger Christina Hansen, projektforskare vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Antipode, har hon under längre tid gjort etnografiskt fältarbete i stadsdelen. Hon har gjort observationer, identifierat ledande aktörer, följt aktivisternas sociala plattformar och studerat tryckt material. Men snarare än platsen som sådan har hon intresserat sig för Möllevången som en idé och en känsla av samhörighet.

– Möllevången är också en social konstruktion som blir till genom att människor berättar om den, säger Christina Hansen.

Drivande personer viktiga
Genom denna ”storytelling” skapas bilden som många har av Möllevången som radikalt och inkluderande. Detta bidrar till att folk känner sig trygga, menar Hansen. Betydelsefullt för detta narrativ är Möllevångens historia som arbetarstadsdel och radikalt fäste, symboliserat bland annat av statyn Arbetets ära på Möllevångstorget. Hon framhåller också de boende som organiserar sig i grupper som vill främja social rättvisa och jämlikhet. Särskilt viktigt är att det finns drivande personer som hela tiden mobiliserar och demonstrerar. Att ungefär hälften av lägenheterna fortfarande är hyresrätter spelar också stor roll.

– Haga i Göteborg och Söder i Stockholm har en liknande historia, men där är det sedan länge väldigt dyrt att bo. På Möllevången kan fortfarande många unga och studenter bo och förenas i ett gemensamt mål, säger Christina Hansen.

Till hela Malmö
Men det finns också andra berättelser om staden: på nationell och internationell nivå florerar den om Malmö som en farlig plats, och enligt Christina Hansen kopplas den beskrivningen ofta till invandringen. Som motvikt vill aktivisterna sprida sin berättelse om Möllevången till att gälla hela Malmö. På sociala medier finns smeknamn som Kärlekens huvudstad och Motståndets huvudstad.

–Efter att Showan Shattak misshandlades svårt av nynazister 2014 startades rörelsen Kämpa Malmö. Istället för att fokusera på en enda individ ville man samla hela staden i motrörelsen och berättelsen om Malmö, säger Christina Hansen.

När främlingsfientlig högerpolitik, enligt Christina Hansen, är ett faktum i Sverige, menar hon att exemplet Möllevången visar att det går att skapa en motkraft mot en rådande samhällsutveckling.

– Kraften bygger mycket på att många likasinnade samlas på samma plats. Den största utmaningen är gentrifiering. Om hyreslägenheterna blir bostadsrätter, och det flyttar in människor som kanske inte tycker likadant, då försvinner också Möllan som en viktig geografisk plats för de här idéerna, säger Christina Hansen.