Dans kan förnya undervisningen i Idrott och hälsa

Ett eget skapande och utforskande av rörelser istället för att läraren instruerar. I sin avhandling vill Torun Mattssons visa hur ett undervisningsinnehåll kan nå alla elever.

— Idrott och hälsa präglas fortfarande mycket av tävling och rangordning, framförallt på pojkars villkor. Ämnet är populärt men inte jämlikt, säger Torun Mattsson, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Syftet med Torun Mattssons avhandling är att belysa och diskutera lärares och elevers meningsskapande processer, när expressiva dansuppdrag iscensätts i skolämnet idrott och hälsa. Det betyder att Torun Mattsson studerar vad dans kan ge för undervisningen och individen.

Sällan dans på lektionerna
Dans finns med i kursplanen för Idrott och hälsa men förekommer sparsamt, och för sin studie fick hon därför arrangera idrottstimmar med dans. Fyra idrottslärare, varav en kvinnlig, samt 68 elever deltog i denna pedagogiska intervention över åtta lektioner, där Torun Mattsson undersökte hur det nya undervisningsinnehållet påverkade lärarna och elevernas lärande.

Med utgångspunkt i dansteoretikern Rudolf Labans rörelseramverk skapades ett danstema för att se upplevelserna av rörelserna och de estetiska uttrycken. Lektionerna filmades. Elever och lärare intervjuades och eleverna fick också skriva loggböcker. 

Undervisningen förändrades
Torun Mattssons resultat visar att lärarna förändrade sin undervisning och skapade förutsättningar för icke-förutbestämda rörelser istället för att instruera danssteg, vilket är det vanliga när dans förekommer i Idrott och hälsa.

— Lärarna upptäckte nya elever. Lärares och elevers vanor och föreställningen att dansa bara är för flickor utmanades. Gränser suddades ut, säger Torun Mattsson.

Ingen skillnad mellan kön
Loggböckerna visade inte att flickor gillade dans mer än pojkarna. Enligt Torun Mattsson är det avgörande att undervisningen ingår i ett sammanhang som är meningsfullt och begripligt.
En förutsättning var också att det skapades rum i rummet och ett samspel med miljön. Ljuset släcktes ned och spotlights placerades ut på golvet. Viktigt var även valet av musik.
— Eleverna måste utmanas med musik de inte brukar lyssna på. Får de välja sin egen musik så reproducerar paradoxalt nog den friheten hierarkier elever emellan. Pojkarna börjar dansa tufft, flickorna sexigt, säger Torun Mattsson.

Begreppet risk användes för analyser av pedagogiska konsekvenser i undervisningen.
— Förändringar kommer inte av sig själv. Läraren måste öppna upp för det icke förutbestämda – få eleverna ta plats och upptäcka ett eget rum. Man måste ha en medveten systematisk undervisning, säger Torun Mattsson, som menar att metoden ger lärare och elever verktyg att göra lärandet i ämnet tydligt.
De lärare som deltog i Torun Mattssons intervention fick fem dagar till förberedelser. Inte så mycket tid om man ser till att utbildningen till idrottslärare är femårig. Ämnet Idrott och hälsa domineras av bollsport och särskilt då fotboll, där särskilt killarna tar plats.

Idottsrörelsen "läcker in"
— Varför ser undervisningen ut som den gör idag? Jo, för att idrottsrörelsen ”läcker in” i skolan. Undervisningen speglar inte innehållet i ämneslärarutbildningen. Men det finns ett stort kompetensbehov. Många är rädda för att undervisa i dans, säger Torun Mattsson.

Vad vill du att dina resultat ska leda till?
— Ett förändrat undervisningsinnehåll som riktar sig till alla elever, som handlar om problemlösning istället för teknikövningar. Eleverna fick lära sig att använda kroppen på ett nytt sätt och fick en förståelse om den egna kroppen. Hälsa i Idrott och hälsa är ett svårt begrepp som ofta handlar om att äta rätt och röra sig, men det handlar också om att stärka självförtroendet hos unga.