Diabetesprojekt utgick från patienters input

Public and Patient Involvement (PPI) innebär att forskare och vårdpersonal tillsammans med patienter identifierar framtida forskningsområden. Malmö universitet har i samarbete med Lunds universitet genomfört ett projekt kring diabetes med det allt populärare tillvägagångssättet.

­– PPI har blivit alltmer uppmärksammat som en viktig del i forskningsprocessen men det är ändå relativt få som genomför det, åtminstone i Sverige, säger Christine Kumlien, professor i vårdvetenskap vid Fakulteten för hälsa och samhälle.

– Tanken är att maktförhållandet ska suddas ut mellan forskare, kliniker och patienter, som ju många gånger är de som har mest erfarenhet av sjukdomen, säger Christine Kumlien som är huvudförfattare till artikeln Research priorities to prevent and treat diabetic foot ulcers som publicerades tidigare i höstas i välrenommerade tidskriften Diabetic Medicin.

Kostar samhället 30 miljarder
Målsättningen med projektet var alltså att utröna vilken forskning som bör prioriteras för att förhindra och behandla fotsår hos individer med diabetes. Diabetiska fotsår är en ofta smärtsam och besvärlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen någon gång drabbas av. Men även väldigt kostsam. Diabetiska fotsår kostar den svenska sjukvården mer än 30 miljarder kronor årligen och inbegriper 25 000 fotsår och cirka 750 amputationer.

I projektet har man använt man sig av metodiken James Lind Alliance (JLA) som syftar till att peka ut de tio mest prioriterade fokusområdena. I referensgruppen deltog 53 personer med diabetes – medlemmar ur Skånes diabetsföreningar – samt 49 representanter från sjukvården; mestadels läkare och sjuksköterskor. En digital workshop i februari 2021, på grund av då rådande pandemi, mynnade ut i tio fokusområden (se faktaruta).

Stefan Acosta, professor i kärlkirurgi och knuten till institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, är mycket nöjd med utfallet.

– Det är viktigt att få med sig patienternas åsikter och resultatet blir ännu starkare när det kommer från en patientförening som får ge sin gemensamma bild.

Att inte fler använder sig av PPI tror Stefan Acosta delvis beror på en ovana att släppa in utomstående i forskningen.

– Det kräver trots allt ett delikat förhållningssätt. Som kliniker gäller det att lyssna och inte ta över processen. Hos många forskargrupper finns det en barriär och rädsla att gå utanför sin egen kunskapsbank, säger han.

Ökar chansen för anslag
Både Stefan Acosta och Christine Kumlien betonar fördelarna med PPI inför framtida forskningsprojekt och anslag.

– Det blir ju som en slags förstudie. Så även om man inte hittar evidens, hittar man kunskapsluckorna man bör gå vidare med. Därför blir det en fördel när man söker forskningsanslag och något exempelvis Vetenskapsrådet efterlyser. Sedan kan förhoppningsvis andra forskare ta tag i områden som vi inte kan fördjupa oss i. Det är delvis därför vi publicerar resultatet: för att belysa och lyfta det för andra forskare, säger professor Christine Kumlien vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet.

Prioriterade fokusområden
En digital workshop i februari 2021 mynnade ut i följande tio fokusområden med högsta prioritet överst:

1. Diabetesvårdens organisation
2. Screening för att upptäcka diabetes
3. Screening för att upptäcka nedsatt blodcirkulation i foten
4. Screening för att upptäcka nedsatt nervfunktion i foten
5. Screening av hudens egenskaper med risk för att utveckla fotsår
6. Kärlkirurgisk behandling vid fotsår
7. Egenvård för att förebygga fotsår
8. Anhörigas betydelse för att förebygga fotsår
9. Förebyggande av fotsår med hjälp av tryckavlastning
10. Behandling av infektion i fotsår

Kontaktuppgifter: Professor Christine Kumlien, Malmö universitet. Mail: christine.kumlien@mau.se Telefon: 040-665 74 30