Gå direkt till innehåll

Kategorier: forskning

  • Ny föreställning vill utmana bilden av det farliga Malmö

    Vad är det som gör att vissa platser känns säkra medan andra väcker oro? På torsdag är det premiär för Skiljelinjer på Bastionen – en Performance Lecture där forskningen möter scenkonsten och publiken bjuds in att reflektera över sina egna uppfattningar om trygghet och otrygghet.

  • Ridolyckor blir engagerande TikTok-content

    Under hashtaggen #ridingfails samlas mängder av filmklipp där unga ryttare faller av sina hästar – ofta med en komisk inramning. ”Man normaliserar något som egentligen är riskfyllt och allvarligt” säger doktoranden Klara Boije af Gennäs.

  • Öppna forskarföreläsningar under Malmö universitets högtidsvecka

    Malmö universitet bjuder in till öppna föreläsningar med nya professorer, hedersdoktor och författare av Årets avhandling under lärosätets högtidsvecka. Några ämnen som står på programmet är ofrivillig barnlöshet, hot i smarta uppkopplade hem, förståelse av narkotikaproblem och nya insikter i karies och tandhälsa.

    Bild på röd matta in till salen där Malmö universitet bjuder på öppna föreläsningar.
  • Ny forskning visar möjliga vägar till bättre bedömning av kariesrisk

    Karies är en av världens vanligaste sjukdomar. Nya forskningsresultat pekar på att biologiska mönster i tandplack och saliv kan bidra med information som på sikt skulle kunna komplettera dagens riskbedömning av karies, i stället för att enbart utgå från traditionella riskfaktorer.

    Bild på ungdom i tandläkarstol och två personal från tandvården.
  • Nanokapsel kan motverka järnbrist hos kvinnor

    Järnbrist liksom brist på B12-vitamin är ett stort globalt hälsoproblem och drabbar i högre grad kvinnor, äldre och barn. Forskare från Malmö universitet har utvecklat ett effektivt sätt att ta upp dessa näringsämnen i tarmen genom en nanokapsel som bäddas in i vanlig mat.

  • Syntetiska receptorer kan förändra cancerdiagnostiken

    I en artikel publicerad i den ansedda tidskriften Nature Chemical Biology presenterar forskare från Malmö universitet en metod där syntetiska receptorer möjliggör detektering av cellulära proteinförändringar med hög precision. På sikt kan resultaten bidra till en mer tillförlitlig cancerdiagnostik och mer individanpassad behandling.

  • Digitala satsningar har inte förändrat historieundervisningen

    Trots stora investeringar i datorer och digitala lärplattformar har digitaliseringen haft en mycket liten påverkan på historieundervisningen i grundskolan. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet, som har studerat historielärares undervisning över hela landet.

  • Tre av tio äldre känner sig ensamma – rätt aktiviteter kan göra skillnad

    Drygt tre av tio äldre uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Ny forskning från Malmö universitet visar att ensamhet bland äldre inte främst handlar om hur många människor man har omkring sig, utan om relationernas kvalitet, känslan av mening och möjligheten att delta i meningsfulla sammanhang.

  • 16 juni: Demokratin i fokus på Malmö universitet

    När demokratin utmanas blir universitetens roll som kunskapsbärare, utbildare och fria mötesplatser allt viktigare. Den 16 juni bjuder Malmö universitet in till en heldag om demokrati inom ramen för Demokrativeckan Malmö möts – med forskning, kritiskt tänkande och öppna samtal i centrum.

  • Äldre nöjda med munhälsan – men kluvna inför syn på utseendet

    Äldre individer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Tandvården behöver därför komplettera kliniska undersökningar med att lyssna på de äldres egna perspektiv – om den ska arbeta personcentrerat.

    Äldre kvinna som tittar på sig själv i handspegel hos tandläkaren.
  • Så kan unga hålla tänderna friska – trots tuffa livsvillkor

    Inga hål i tänderna – mot alla odds. Förmågan att ta till sig information, föräldrastöd samt uppmuntran från vänner och föreningsliv bidrar till god munhälsa hos unga vuxna från utsatta förhållanden, visar ny avhandling vid Malmö universitet.

  • Nu är forskarskolan igång: Malmöpoliser forskar mitt i yrkesvardagen

    Fyra poliser har antagits som doktorander vid Malmö universitet. Bland forskningsämnena syns bland annat rekrytering av unga till gängkriminalitet och DNA-baserad släktforskning. "Detta är det viktigaste jag bidragit till under min tid i akademin", säger Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi.

  • Ny forskning: utseendet på bettet präglar ungas välmående

    Ungdomars livskvalitet påverkas ofta negativt av bettavvikelser. Det gäller särskilt flickor och de som har trångställda framtänder. Samtidigt är tillgången till tandreglering ojämlikt fördelad, visar ny forskning vid Malmö universitet.

    Bild på tandläkarhänder som sätter in en tandställning på en ung individ.
  • Ojämlika inkomster bland Malmöungdomar – könsskillnaderna ökar över tid

    En ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad har följt Malmöbor födda i början av 1990 talet under tio år. Resultaten visar stora och växande skillnader i inkomst mellan kvinnor och män – oavsett utbildningsnivå. ”Att skillnaderna var så stora överraskade mig”, säger rapportförfattaren Jonas Olofsson.

  • Sam Aston – ny styrelseordförande i universitetets holdingbolag

    Sam Aston är investerare, företagsledare och serie-entreprenör inom techindustrin. Nu har han även blivit ordförande i styrelsen för Malmö universitets bolag – Mau Holding. "Ett inspirerande uppdrag. Universitetet har ett tvärvetenskapligt tänk och en vilja att bidra till att nyttiggöra ny kunskap", säger han.

    Bild på fastihet Niagara, Malmö universitet
  • Ny forskning ska nyansera polariserad debatt om läsning

    Hur lär sig egentligen lågstadiebarn sambandet mellan ljud och bokstäver när de börjar läsa? Och hur går man tillväga i flerspråkiga elevgrupper? I ett nytt projekt beger sig forskarna ut i klassrummen för att studera hur undervisningen faktiskt går till.

  • Forskning visar – samordnat stöd är viktigt vid huvud- och halscancer

    Huvud- och halscancer är globalt sett en av de vanligaste cancerformerna och en sjukdom som påverkar möjligheten att prata, äta, svälja och känna smak. En studie visar nu att de drabbade patienterna behöver ett samordnat stöd när det gäller munvård och näringsintag – såväl under som efter behandling.

    Bild i genomskärning på ett mänskligt huvud
Visa mer