Pressmeddelande —
Efter 7 oktober: Trygga relationer avgörande när kontroversiella frågor diskuteras i skolan
Trygga relationer är en förutsättning för att elever ska kunna ta till sig nya kunskaper om kontroversiella frågor. Det är slutsatsen från ett praktiknära forskningsprojekt där lärare samarbetat med forskare om undervisning kring Israel och Palestina.
– Det finns en föreställning om att man arbetar antingen med kunskap eller relationsbyggande som lärare. Men det här projektet visar att det hänger ihop, säger David Rosenlund, docent i historiedidaktik vid Malmö universitet.
– För att ta till sig nya ämneskunskaper, inte minst om kontroversiella frågor, krävs en trygg klassmiljö.
Det har gått tre år sedan Hamas attack mot Israel. Dagen efter terrordådet hade forskarna sin första träff med lärarna i forskningsprojektet. Men redan tidigt i samarbetet visade det sig att lärarnas behov handlade mindre om själva Israel-Palestinakonflikten, och mer om hur man bygger bra relationer till eleverna över tid.
– Vi trodde att allt fokus skulle hamna på Israel och Palestina, men där fick vi tänka om. I vissa klassrum blossade helt andra konflikter upp som behövde hanteras, berättar Janna Lundberg, lektor i samhällskunskap vid Malmö universitet.
”Behövde mer handfasta råd”
Projektet tog sin utgångspunkt i ett material om Israel-Palestinakonflikten riktat till lärare. Materialet ger en fördjupning av själva konflikten och introducerar även två pedagogiska begrepp: Relationell pedagogik och multiperspektivet.
– Lärarna tyckte att materialet var bra men uttryckte också att de behövde mer handfasta råd för att baka in de här perspektiven mer strukturerat i all undervisning, säger Janna Lundberg.
– Relationell pedagogik handlar om att koda av barns känslomässiga behov. Om du har elever som kommer från en krigshärd behöver du vara öppen för att arbeta på ett annat sätt för att fånga upp starka reaktioner i klassen.
Under sex träffar i det treåriga projektet deltog lärare och forskare i en gemensam lärprocess där de läste forskningsartiklar, diskuterade undervisningssituationer och utbytte erfarenheter. Antalet elever som berördes av undervisningen var runt 200.
Undervisningen påverkades positivt
Lärarna arbetade med relationell pedagogik på olika sätt, till exempel att bemöta elevers negativa respons på ett innehåll med nyfikenhet: ”varför tänker du så, kan man se det på ett annat sätt"? En annan metod var att tilltala alla elever med jämna mellanrum så att varje elev blev sedd och tilltalad – och därmed stärkt.
Över tid blev lärarna mer medvetna om hur de kunde arbeta systematiskt och strukturerat med att skapa förtroendefulla relationer, något som i sin tur påverkade undervisningen i en positiv riktning.
– Lärarna upplevde att eleverna blev mer benägna att lyssna på varandra, uttrycka osäkerhet och att ompröva sina egna ståndpunkter. De blev alltså bättre på att förstå olika perspektiv i känsliga frågor, säger David Rosenlund.
– En annan viktig slutsats är att relationellt arbete tar tid. Även om det kan kännas ineffektivt så måste arbete med relationen föregå undervisning om faktainnehåll utifrån olika perspektiv, säger Janna Lundberg.
Kontaktuppgifter
David Rosenlund, docent i historiedidaktik vid Malmö universitet. Mail: david.rosenlund@mau.se.Telefon: 040-665 82 23
Janna Lundberg, lektor i samhällskunskap. Mail: janna.lundberg@mau.se
Om projektet
Projektet har gjorts inom ramarna för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning). Malmö universitet har ULF-avtal med 19 skolhuvudmän i regionen med målet att prova olika samverkansmodeller för praktiknära forskning. Forskningen inom ULF ska vara relevant för skolans verksamhet – för lärarna och eleverna. En viktig utgångspunkt är även att samverkan ska ske på lika villkor mellan parterna.
Läs forskningsartikeln av David Rosenlund och Janna Lundberg i sin helhet:
Relational pedagogy and multiperspectivity in social studies: Teachers' developing understandings of their relationship
Undervisningsmaterialet om Israel-Palestina för lärare finns tillgängligt via Malmö stad:
https://malmodelar.malmo.se/resursmaterial/israel-palestina/
Ämnen
Regioner
-------------------------------------------------------------------------
Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/
Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.
Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.
Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.
Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.
Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.
Malmö universitet i siffror:
- Grundat 1998
- Fem fakulteter och nio forskningscentrum
- 27 667 studenter
- 2 199 anställda
- 517 disputerade lärare, 273 doktorander och 88 professorer
- 130 program och 450 kurser
Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.