Gå direkt till innehåll
Vissa fritidshem flätade samman elevernas medieintresse med resten av verksamheten. Elever och personal kom överens om vilka sajter och appar som var tillåtna, andra var ute och letade Pokémon-figurer och målade eller pärlade på populära spel-tema.
Vissa fritidshem flätade samman elevernas medieintresse med resten av verksamheten. Elever och personal kom överens om vilka sajter och appar som var tillåtna, andra var ute och letade Pokémon-figurer och målade eller pärlade på populära spel-tema.

Pressmeddelande -

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Får vi titta på Youtube? Det är en fråga som känns igen av såväl pedagoger som föräldrar. När telefoner och läsplattor tar mycket av barnens fokus och tiden online dessutom kan innebära risker, kan det kännas enklare att bara svara ”nej”.

– Men att helt stänga ute barns medieintresse är inte rimligt, säger Carolina Martinez, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet som är aktuell med en ny studie om hur just lärare på fritidshem förhåller sig till elevers medieintresse.

Lärarprofessionen behöver problematisera men samtidigt utveckla en förståelse för barns medieintresse, menar Carolina Martinez. Inom ramen för studien har hon intervjuat 21 lärare som arbetar på fritids.

– Flera lärare förhåller sig till medieintresset som problematiskt och riskfyllt och något som ska begränsas eller till och med förbjudas. Det bygger på ett vuxenperspektiv, trots att verksamheten ska utgå från barns intressen och även ge utrymme för rekreation och vila. Det står i läroplanen. Att ta barns perspektiv på allvar är dessutom lag enligt Barnkonventionen.

Gränsen beror på sammanhanget

Tre övergripande förhållningssätt bland lärarna utkristalliserade sig i studien. Ett var att eleverna inte alls fick utöva sitt medieintresse, ett annat att de spontant fick utrymme till det då och då. Ett tredje var att lärarna lät elevernas medieintresse bli en integrerad del av verksamheten, till exempel genom att tillägna en till två eftermiddagar i veckan åt en friare medieanvändning.

– Exakt vad och hur mycket som är lämpligt och var gränsen på beror på sammanhanget. En viktig princip för vuxna är att skapa en variation av aktiviteter – användning av digitala medier, att vara ute, skapa, rita, idrotta och så vidare – inom ramen för fritidsverksamheten, säger Carolina Martinez.

Studien visar att när elever fick använda internet och olika medier mer fritt vissa dagar blev det möjligt för lärarna att hålla mer utvecklande samtal med dem kring säkerhet på internet. På så vis lärde lärarna sig också mer och kunde utveckla pedagogiska verktyg kring medier.

Finns det inga risker med att tillåta fri användning?

– Ibland kom elever och personal gemensamt överens om gemensamma begränsningar, exempelvis vilka sajter och appar som var tillåtna. Lärarna var aktiva runt barnen och löste uppkomna situationer efter hand. Men att enbart ta avstånd från det eleverna gör online innebär en större risk genom att stöta bort dem.

Varför är förhållningssätten så olika mellan olika fritidshem?

– Studien går inte in på pedagogernas olika motiv. En trolig förklaring är dock att de helt enkelt har olika synsätt och värderingar.

Det finns överhuvudtaget väldigt lite forskning om barns medieanvändning i fritidshemmet, i Sverige endast en handfull studier som berör ämnet, men ingen som har barns medieintressen som huvudfokus. Carolina Martinez lyfter fram att den här studien också vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare och att den tar sin utgångspunkt i att lärarna ska lära sig och utvecklas tillsammans.

– Jag har märkt ett stort intresse för den här studien och behov av kunskap hos lärare och Skolverket. Det behövs mer utbildning för lärare i hur de kan ta tillvara barns medieintressen, men tyvärr får de ofta hitta sina egna förhållningssätt, säger hon.

Mer om studien

”Får vi titta på Youtube?”: hur lärare förhåller sig till elevers medieintressen i fritidshemmet av Carolina Martinez och Tobias Olsson, båda Malmö universitet, ingår i ”Barn i fritidshem” (Liber), redaktörer Helene Elvstrand och Lina Lago.

Barn i fritidshem (liber.se)

Vetenskapliga artiklar

Imagine the Person in Front of You: How Teachers Promote Responsible Online Communication in Swedish Leisure-time Centers

Domestication outside of the domestic: shaping technology and child in an educational moral economy

Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: views and practices among Swedish leisure-time teachers


Stöd till fritidshemmet

Carolina Martinez forskning ingår i det material som Skolverket tagit fram för att ge stöd och inspiration till de som arbetar i fritidshemmet gällande digitala verktyg i fritidshemmets undervisning.

Digitala verktyg och lärande i fritidshemmet - Skolverket


Kontakt: 

Carolina Martinez, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet, 040-665 73 99, carolina.martinez@mau.se

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige