En ny nationell kartläggning visar hur skolvalets regler och riktlinjer skiljer sig åt mellan de svenska kommunerna. Även bland de kommuner som har obligatoriskt skolval finns tydliga skillnader i hur man hanterar de föräldrar som inte gjort ett aktivt val.
Får alla barn det stöd de har rätt till i förskolan idag? I ett nytt samarbete med Malmö stad vill forskare samskapa kunskap om hur specialpedagogiska processer kan göra förskolan mer likvärdig.
Hur lär sig egentligen lågstadiebarn sambandet mellan ljud och bokstäver när de börjar läsa? Och hur går man tillväga i flerspråkiga elevgrupper? I ett nytt projekt beger sig forskarna ut i klassrummen för att studera hur undervisningen faktiskt går till.
Regeringen har tagit emot betänkandet om en svensk kulturkanon. Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet, pekar på några ömma punkter som kan bli föremål för debatt. Nu går det forskningsprojekt han jobbar med in i en mer aktiv fas för att följa hur kulturkanon formas, diskuteras och får genomslag.
Just nu pågår skolvalet för alla som börjar förskoleklass eller högstadium efter sommaren. Här svarar Hanna Sjögren, docent i utbildningsvetenskap på Malmö universitet, på frågor om skolvalet.
Nyblivna lärare är bra på att undervisa men sämre på att sköta kontakten med föräldrar och att göra sin planering flexibel. Det visar ett nyss avslutat tvåårigt forskningsprojekt. Forskarna föreslår flera förändringar för lärarutbildningarna.
Pandemin gjorde att väldigt mycket undervisning flyttades från fysiska lärosalar till digitala forum. Ny forskning visar hur det digitala formatet gör det svårt för lärare att använda hela sin person, med kropp, röst och ögonkontakt.
Ukrainska flyktingar med erfarenhet av skolundervisning går just nu en introduktionskurs till det svenska skolsystemet på Malmö universitet. Efter att ha genomfört kursen kan deltagarna jobba exempelvis som lärarassistenter i den svenska skolan.
Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.
Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Samtidigt har allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, blivit beroende av bemanningsföretagen för att täcka sina vikariebehov, visar en ny studie.
Humanistiskt orienterad didaktik handlar om undervisning för att främja bildning och etik, menar författarna i en ny bok. Väl utformad utbildning kan leda till bildning och stödjer eleverna i att utvecklas till världsmedborgare.
Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.
Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.
En ny lärarutbildning där studier varvas med en anställning, startar vid Malmö universitet i höst. Utbildningen kombinerar ämnena biologi, kemi och teknik. ”Bristen på NO-lärare är stor, särskilt inom teknik”, säger Anna Wirstedt, utbildningsledare.
När klassrummet blev digitalt löstes många av de traditionella ramarna för undervisningen upp. ”Plötsligt befann sig rektorer och lärare mitt i den mest svårnavigerade tidpunkten i sina yrkesliv", säger Ola Holmström, författare till en ny rapport om skolans digitala omställning under pandemivåren 2020.
Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar forskning vid Malmö universitet. Coronapandemin riskerar att ytterligare försvåra för eleverna att nå kunskapsmålen, enligt forskaren David Rosenlund.
En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-rapporten som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.
För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.
Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade edu-prenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar ny forskning vid Malmö universitet.
