Gå direkt till innehåll
Camilla Palm sätter ljus på hur flickor som kommer till Sverige från Somalia relaterar till könsstympning.
Camilla Palm sätter ljus på hur flickor som kommer till Sverige från Somalia relaterar till könsstympning.

Pressmeddelande -

Flickors sätt att relatera till könsstympning tas upp i ny avhandling

Könsstympning är vanligt i många delar av världen. Men vad händer när en flicka kommer till Sverige och får höra att det som gjorts med hennes kropp inte är bra? Den frågan ställer Camilla Palm som i sin avhandling undersökt vad som händer med flickors självbild i mötet med det svenska samhället.

I Sverige är könsstympning olagligt. Det finns en praxis för hur skolsköterskor och personal inom socialtjänsten ska fråga om könsstympning, och upplysa om vilka vårdinsatser som erbjuds.

–Det är mycket fokus på de fysiska och medicinska aspekterna kring kvinnlig omskärelse. Men vad händer när en flicka kommer hit och får höra att det som gjorts med hennes kropp inte är bra? Hur påverkar det kroppsuppfattning och sexuellt självförtroende att utsättas för helt nya föreställningar? säger Camilla Palm, sexolog med bakgrund inom socialt arbete.

Risk att skapa ny utsatthet
Hon använder begreppet kvinnlig omskärelse för att beskriva de olika typer av ingrepp på de yttre kvinnliga könsorganen som de flesta flickor i exempelvis Somalia går igenom vid 6–9 års ålder. Att hon väljer det ordet i stället för könsstympning beror på att hon vill undvika risken att bidra till ökad stigmatisering och till att skapa en ny utsatthet.

–Ordvalet är inte samma sak som att acceptera sedvänjan. Men det behövs en medvetenhet om begreppen vi använder i arbetet för att omskärelse av kvinnor ska upphöra, säger hon.

I avhandlingsarbetet intervjuade Camilla Palm kvinnor som kommit till Sverige från Somalia, både yngre och äldre.

Hur kvinnorna såg på det som gjorts med deras kroppar varierade.

–Det var olika, men ofta kunde man beklaga att det hänt och uttryckte att det var ett onödigt ingrepp. Många sade samtidigt att de kunde förstå att det hade skett i det samhälle som de växte upp i.

Lagstiftningen i Sverige accepteras
Tidigare studier visar att personer från länder där könsstympning förekommer i hög utsträckning accepterar och är positiva till den svenska lagstiftningen. Därför ser Camilla Palm inte någon stor sannolikhet att sedvänjan förs vidare efter flytten till Sverige. Men globalt sett är det fortsatt utbrett, även om andelen går ned.

Hon intervjuade även personal inom bland annat socialtjänst och elevhälsa med erfarenhet av samtal kring könsstympning.

–Jag trodde att personalen skulle prata mer om det sociala och om psykosocialt stöd, men de fysiska hälso-aspekterna var starkt dominerande.

Upplevelserna varierar
Camilla Palm hoppas kunna bidra till medvetenhet om att erfarenheterna varierar stort: för en del kvinnor är ingreppet ett smärtsamt minne och trauma, medan det för andra inte är en lika stor sak. Även de fysiska konsekvenserna varierar.

–Det går inte att bemöta kvinnorna på gruppnivå. Och det är viktigt att inte bidra till att skapa en ny utsatthet. I mötena behövs att man är både saklig och varsam utan att ta över med sina egna känslor. Det går att fråga på ett rakt sätt och samtidigt vara inkännande.

I dialog med Länsstyrelsen Skåne planerar Camilla Palm att i nästa steg utveckla ett stödmaterial för hur personal i möten med berörda flickor kan närma sig sexualitetsfrågorna, förmedla hopp och erbjuda stöd både när det gäller fysiska och psykosociala aspekter runt kvinnlig omskärelse.

Föreläsning den 21 maj
Den 21 maj håller Camilla Palm en öppen föreläsning om kvinnlig omskärelse/könsstympning och sexuell hälsa. Då kommer även Cecilia Berger från Amelmottagningen i Stockholm att berätta om sitt arbete med patienter som genomgått kvinnlig omskärelse/könsstympning. Möjlighet att närvara antingen på plats eller digitalt. Läs mer och anmäl dig.

FAKTA: Olika typer av könsstympning

Kvinnlig könsstympning innebär att någon skadar eller skär bort delar av en flickas underliv utan att det finns ett medicinskt skäl. Det finns olika former av kvinnlig könsstympning. Världshälsoorganisationen, WHO, delar in dem i fyra typer:

Typ 1: delar av eller hela klitoristoppen har skurits bort. Ibland har även förhuden på klitoris tagits bort.
Typ 2: klitoristoppen eller förhuden och de inre blygdläpparna har helt eller delvis skurits bort.
Typ 3: blygdläpparna har skurits av och sytts ihop så att så att öppningen till slidöppningen har blivit trång. En mindre öppning lämnas för att kiss och mensblod ska komma ut. Ofta har även klitoristoppen skurits bort.
Typ 4: innebär andra skadliga ingrepp på de yttre kvinnliga könsdelarna. Det kan vara att man sticker i klitoris och vävnaden omkring med ett vasst föremål. Andra former kan vara att skrapa på eller snitta i delar av underlivet.
Källa: 1177

Camilla Palm ser att typ 1 och 2 är vanligare att rapportera om bland de yngre kvinnor som hon talat med, medan den mest omfattande formen, typ 3, förekommer i högre utsträckning bland äldre kvinnor.

Läs avhandlingen:
Navigating Conflicting Norms on Body and Sexuality: Exploring Swedish-Somali Women's and Swedish Welfare Workers' Perceptions of Female Genital Cutting.

Kontaktuppgifter:
Camilla Palm: camilla.palm@mau.se. telefon: +46 40 665 80 93

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige