Genom att störa invanda mönster kan tjejer träna mer utomhus

Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.

Den fysiska aktiviteten går ner i vissa grupper, inte minst bland tjejer och unga kvinnor, trots att det anlagts många nya ytor för fysisk aktivitet som ska locka till rörelse. En ny studie visar att det går att skapa förutsättningar för att fler ska använda dessa.

– Förändring handlar inte bara om att bygga mer utan också att göra befintliga platser tillgängliga för fler, säger Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Att folk inte är fysiskt aktiva i det offentliga rummet beror på att det finns ett antal barriärer. I projektet ”Equalizer” har hon, tillsammans med en projektgrupp från olika sektorer, tagit fram en deltagarorienterad metod som handlar om att förstå vilka barriärer som finns och hur dessa kan minskas.

Den så kallade störningsmetoden bygger på aktiv medverkan från de som skulle kunna använda ytorna mer, i de här fallet tjejerna.

– Metoden syftade till att skapa verkliga, kroppsliga erfarenheter från de platser som ingick i studien i stället för att bara intervjua tjejerna om varför de inte använder platserna.

I studien ingick en multisportarena och ett utomshusgym i Malmö. Tjejerna som ingick i projektet kände till platserna, men gick i vanliga fall inte dit.

Små och enkla lösningar

Utifrån ”störningar” kunde olika problem identifieras och sedan kunde lösningar för att göra informella ytor utomhus för idrott och rekreation mer tillgängliga tas fram. Lösningarna som föreslogs skulle vara små, enkla och lätta att införa, och det till en låg kostnad.

– Tjejerna gick till platserna som de hittills inte tyckt att de haft tillgång till. De gick dit spontant för att se vad som hände. Det kunde bli intrång i en redan befintlig aktivitet. De tog med en boll, frågade om de fick vara med eller körde i ett eget hörn. En annan gång höll de en danssession bredvid en pågående fotbollsmatch.

Metoden att störa handlade alltså inte om att förstöra eller bete sig störigt.

– Genom att kliva utanför sin egen bekvämlighetszon, men också bryta av en dominerande, pågående aktivitet och de normer som är allmänt rådande på platsen så stör man mönster, säger Karin Book.

Forskarna och andra samarbetspartner utvärderade vad som hände tillsammans med tjejerna. Utifrån dessa utarbetade forskare, arkitekter och representanter från fritidsförvaltningen i Malmö stad förslag på hur barriärerna kan överbryggas. Några barriärer handlar om den fysiska platsen. Andra mer om vilka aktiviteter och normer som dominerar och vem som har makt. Hur kan man få en ursäkt för och vägledning till att vara där?

Slingor, ringar, olika höjder

En åtgärd var att måla slingor på marken att följa från skolan. En annan att göra platserna mindre konventionella genom att sätta upp basketkorgar och ringar på olika höjder och riktningar, exempelvis på utsidan av arenan, vilket bjöd in till mer rörelse och lek.

– Vid några tillfällen hjälpte vi till med stödpersoner i form av aktiva baskettjejer som kom till multisportarenan. En annan gång ordnades en fotbollsworkshop. Detta ledde till ombytta roller. När ett gäng killar kom dit blev de lite förvirrade. De stod där en stund och kastade lite boll i de nya utåtvända basketkorgarna. Sedan frågade de ”får vi vara med?”. Och det fick de såklart.

Varje enskild åtgärd är inte en lösning, konstaterar Karin Book.

– Tillsammans kan små vägledande åtgärder bryta ner barriärer och nöta ner normer som finns.

Efter att projektet slutförts har alltså åtgärder identifierats, och troligen även förutsättningar för att de medverkande tjejerna ska känna äganderätt till platserna.

– Störningsmetoden kan i sig ses som en lösning, inte bara en analysmetod.

Mer om forskningen

Studien, en del av projektet Equalizer, genomfördes av Karin Book, Malmö universitet, och Elisabeth Högdahl, Lunds universitet, i samverkan med arkitekterna Emma Pihl och Åsa Samuelsson i den privata sektorn, tjänstepersoner vid fritidsförvaltningen i Malmö samt representanter för den grupp de studerade, tjejerna och de unga kvinnorna.

Studien är deltagarorienterad, normkritisk och bygger på samproduktion. De omkring 20 tjejer och unga kvinnor i åldrarna 15–25 år som deltog är kopplade till organisationer som Möllans basement och Tjejer i förening i Malmö. Projektet startade 2016 och den första delen följdes upp av en andra del, med fokus på skolgårdar och -miljöer. Del två av projektet avslutades 2020.

Projektet Equalizer finansierades av Vinnova.

Läs hela artikeln: Equalizer: breaking down the barriers at informal outdoor sport and recreational spaces

Kontakt

Karin Book, karin.book@mau.se, 040-665 81 23