Innovativt boendeprojekt motverkar ensamhet

Hur råda bot på äldre människors ensamhet och samtidigt skapa ett nätverk för unga flyktingar? I Helsingborg startades det blandade boendet Sällbo som bygger på socialt umgänge mellan grupperna. Ett mycket lyckat exempel på social innovation, enligt forskning vid Malmö universitet.

Sällbo är ett sällskapsboende och integrationsprojekt hos det kommunala bolaget Helsingborgshem. När fastigheten skulle renoveras kom flyktingkrisen och fastigheten blev ett boende för flyktingar, däribland nyanlända. Det väckte idén att sedan blanda äldre ensamstående personer med unga etablerade svenskar och nyanlända. På så vis skulle man öka chansen för de nyanlända att integreras och ge de äldre sällskap.

–Det nya med Sällbo är att man handplockade de boende och gjorde ett undantag från regeln om bostadskö. De ville ha olika människor, även introverta och personer som var skeptiska till att bo med flyktingar. De ville prova, säger Ju Liu, docent i innovationsstudier vid Malmö universitet universitet.

Stora gemenskapsutrymmen
Fastigheten har 51 tvårummare varav 31 är för äldre från 70 år och uppåt. 20 lägenheter ges till yngre personer varav tio till nyanlända. Det finns dessutom nära 500 kvadratmeter gemensamma ytor, som kök, vardagsrum, träningsrum, konstnärsateljé, spelrum och bibliotek.

Det finns två olika typer av kontrakt: ett vanligt hyreskontrakt samt ett socialt kontrakt där man skriver under på att umgås minst två timmer i veckan (kontrolleras inte) och delta i ett månatligt husmöte. Man kan inte välja lägenhet – grannarna blandas även på varje enskilt våningsplan. För att undvika en klassisk källa till konflikt utförs städningen av ett städbolag.

–Helsingborgshem involverade medborgarna och bjöd in representanter för olika områden till samtal om Sällbo innan det startade, säger Ju Liu.

Kort efter inflyttning i slutet av 2019 kom så pandemin som innebar att man skulle dra ner på just det sociala umgänget.

–Då trodde jag att man skulle behöva stänga programmet, men de började hjälpa varandra. De yngre knackade på hos de gamla som vill isolera sig för att höra hur de mådde. Det är fantastiskt, säger Ju Liu.

Äldre hjälper flyktingar med läxor
Helsingborgshem trodde att de yngre etablerade svenskarna skulle bli bryggan mellan grupperna. Istället har de äldre tagit den rollen, enligt Ju Liu.

–De bakar och lagar mat tillsammans, de hjälper flyktingarna med läxor. En flyktingpojke från Afghanistan, där många män syr, startade ett syrum, och det är många äldre också intresserade av, säger Ju Liu.

Ju Liu har under tre år följt projektet och på plats sett hur grannarna trivs och umgås. Hon och hennes grupp har gjort ett stort antal intervjuer med projektledaren, de boende, bostadsbolagets VD, Sällbos husvärd, styrelsemedlemmar, representanter för kommunen. Forskningsstudien fokuserade på dels hur projektet initierats, genomförts och hur det lyckats, dels dess effekt på kort och lång sikt.

Motsatsen till toppstyrt
Bland framgångsfaktorerna fann gruppen ett innovativt bostadsbolag, trovärdig kommunikation, en väldigt bra husvärd och ett flexibelt ledarskap. Hon identifierade också mekanismen för hur dessa faktorer hjälpte hantera samhällsutmaningarna kring flyktingkrisen och pandemin.

–Det är motsatsen till toppstyrt. Ledningen informeras, men på Sällbo är det projektledaren och hennes arbetslag som fattar besluten.

Som forskare i social innovation är Ju Liu imponerad av hur det gått för projektet, som fått stor uppmärksamhet internationellt men mindre i Sverige.

–Det är mycket innovativt. Det som kännetecknar Sällbo rör inte bara Helsingborg eller Sverige. Ensamhet bland äldre och frågor om integration är problem i hela världen, säger Ju Liu.