Kursändring om kvotflyktingar blir svår att genomföra

Om avsikterna i Tidöavtalet förverkligas kommer Sverige att frångå sin mångåriga tradition att låta humanitära skäl styra vilka kvotflyktingar som tas emot. Det menar forskare vid Malmö universitet, men de tror att kursändringen blir svår att genomföra i praktiken.

–Det är alldeles för komplicerat och resurskrävande att göra sådana bedömningar på plats i flyktingläger, säger Johan Ekstedt, doktorand vid Institutionen för globala politiska studier.

Det är i en rapport till den norska forskningsstiftelsen Fafo som han och docenten Brigitte Suter beskriver en politisk policyförändring i Sverige vad gäller kvotflyktingar. Lite förenklat kan, säger Ekstedt, de flyktingar som kommer till Europa delas in i två kategorier: de allra flesta kommer som asylsökande. Sedan finns det en grupp kvotflyktingar som ges uppehållstillstånd och flyktingstatus i enlighet med FN:s vidarebosättningsprogram. I Sverige väljs dessa personer ut på plats i flyktingläger av Migrationsverket efter vissa riktlinjer.

De mest utsatta prioriterade
Enligt Johan Ekstedt har Sverige en mångårig tradition att prioritera de mest utsatta människorna.

–Det har varit ett humanitärt åtagande. Människors integrationspotential har inte varit relevant, säger Johan Ekstedt.

I Tidöavtalet står det under rubriken ”Begränsning av vidarebosättning till Sverige” bland annat att: ”Sverige ska, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlagkvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundadprognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras..”

Faktorer viktiga för att kunna integreras
Ännu så länge finns inga tydliga riktlinjer för framtiden. Men Ekstedt och Suter tolkar det som att Tidöpartierna inspirerats av Norge och Danmark, som i sina uttagningsprocesser tar upp saker som utbildning. Utifrån det tror Ekstedt och Suter att de fyra faktorerna driftighet, utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga värderingar kommer att väga tyngre även i Sverige framöver. Faktorer som anses vara viktiga för integrationspotentialen.

Sverige tog under många år emot flest kvotflyktingar av alla och sticker tillsammans med Finland ut genom att ha en stor andel och inte väga in integrationspotentialen.

– Japan går till exempel uteslutande efter integrationspotentialen, länder som Kanada och Australien väger in både och. Systemet bygger på frivillighet och många europeiska länder har inga kvotflyktingar alls, säger Johan Ekstedt.

Finns inte resurser
I alla händelser handlar kvotflyktingar om människor med skyddsbehov. Eftersom urvalet görs på plats och oftast i flyktingläger, tror Johan Ekstedt att det i slutänden kommer att bli väldigt svårt att ändra viljeinriktningen. Det finns helt enkelt inte resurser till att utföra den bedömningen för ett fåtal handläggare som åker ner till platsen i fråga.

–Det är svårt att professionalisera i praktiken. Det är förstås enkelt att prioritera flickor, kvinnor, och HBTQ-personer, men det är svårt att sedan väga in till exempel driftighet. Och hur avgör man vilken sorts utbildning eller kunskaper som bidrar till integrationspotentialen?

Tidöpartierna har beslutat att minska antalet kvotflyktingar från 5000 till 900 personer per år.

–Det är den stora förändringen i praktiken. Det andra är nog mer tänkt som en signal till hemmaopinionen att Sverige antagit en mer restriktiv flyktingpolitik, säger Johan Ekstedt.